Det var för ett drygt år sedan som det kurdiska självstyret gick ut med att man planerade att hålla rättegångar mot utländska IS kvinnor här i norra Syrien, på plats där terrorsektens brott hade begåtts.
Men bristen på resurser och det faktum att det kurdiska självstyret inte är en internationellt erkänd stat är några av de hinder som stått i vägen.
Nu är en grupp kvinnor som suttit inlåsta i fångläger i nordöstra Syrien på väg till Sverige tillsammans med sina barn. Under en närmaste tiden kommer fler kvinnor att utvisas till Sverige.
Flera har smugglats ut
Ända sedan terrorsekten Islamiska Staten förlorade den sista landspillran av sitt så kallade kalifat här i Syrien har det kurdiska självstyret vädjat till omvärlden: ”Ta hem era medborgare som rest hit. Vi har inte resurserna att döma och fängsla dem”.
I mars 2019 under slutet av offensiven mot IS svämmade fånglägret Al Hol över sina bräddar när tusentals IS-terrorister och deras familjer strömmade ut ur IS-fästet Baghouz. Männen fängslades och kvinnor och barn sattes i fångläger.
Bland de som som frihetsberövades fanns ett trettiotal svenska kvinnor deras barn. Flera av kvinnorna har rymt under åren som gått och en del av dem har återvänt till Sverige.
Stort behov av rättvisa
Till de brott som terrorsekten IS begått räknas folkmord, tortyr, etnisk rensning och sexuellt slaveri – och behovet av rättvisa är stort.
FN har flera gånger uppmanat medlemsstaterna att repatriera sina medborgare från norra Syrien och pröva dem rättsligt.
Men få länder har lyssnat. I stället har Sverige ställt sig bakom ett förslag om en internationell tribunal som ska ställa IS-medlemmar till svars på plats i regionen, men den tanken har inte vunnit något omfattande stöd.
Omvärlden splittrad
Frankrike har föreslagit att fångarna från det kurdiska självstyret skulle flyttas till grannlandet Irak och dömas där, men även det förslaget har fått nej från flera EU-länder, eftersom rättssäkerheten är ifrågasatt i Irak och landet tillämpar dödsstraff.
Och eftersom Irak och Syrien inte är anslutna till den Internationella krigsförbrytardomstolen ICC är möjligheterna till åtal mot IS-medlemmar där små. Däremot har flera länder väckt åtal för folkrättsbrott mot IS-medlemmar i sina nationella domstolar, något som är möjligt även om brottet begåtts utanför landets gränser.
Lägren grogrund för ny terror
Kriget i Syrien har pågått i tio år, och säkerhetsläget i det kurdiska självstyret är långt ifrån stabilt. Samtidigt som de kurdiska SDF-styrkorna bekämpar IS-celler i området slåss man mot syriska miliser som har stöd från Turkiet. Det har skett ett stort antal rymningar från lägren där 11 000 personer från hela världen sitter.
I en intervju med SVT i våras liknade SDF:s talesman Kino Gabriel situationen i fånglägret al Hol vid ett ”minikalifat”. Mer än hälften av invånarna är barn.
– Lägret är en grogrund för ny rekrytering till IS, sade han. Samtidigt är den humanitära situationen svår.
Utvisas från Rojava
Att kvinnorna kommer till Sverige nu är en följd av att det kurdiska självstyret utvisar dem. På det svenska utrikesdepartementet konstaterar man att man har en skyldighet att ta emot egna medborgare och att det ska ske i enlighet med internationell praxis.
Strax utanför Qamishli står den byggnad där rättsprocesserna skulle äga rum fortfarande halvfärdig.