Högst osannolikt att TTIP-avtalet kommer att se dagens ljus

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Klortvättad kyckling i våra kyldiskar, demokrati mot vinstintresse och ett himmelrike för den vinsthungriga läkemedelsindustrin. Eller en unik chans skapa jobb och tillväxt i Europa och USA? Debattens vågor går höga men det är högst osannolikt att TTIP-avtalet kommer att se dagens ljus. Avgående president Obama för en kamp mot klockan. Motståndet växer i EU samtidigt som de två amerikanska presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump på denna punkt är ense – de säger nej till nya frihandelsavtal.

Erika Bjerström, utrikeskommentator

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

President Obama har bara ett halvår på sig att driva igenom det omdiskuterade avtalet innan han avgår, mycket lite talar för att han kommer att lyckas. 

President Obama går till historien som en stor frihandelsvän. Hans vision är ett TTIP-avtal som kommer att skapa en gemensam marknad för totalt 800 miljoner konsumenter i USA och EU. Det ska leda till nya jobb och tillväxt.

Trump är emot frihandel

De som konkurrerar om att ta över i Vita Huset efter honom har distanserat sig från nya frihandelsavtal. TTIP nämns sällan i den amerikanska debatten, istället är det Obamas nya frihandelsavtal med Asien, TTP som debatteras. Hillary Clinton har tvingats vänsterut av senatorn Bernie Sanders och bröt med Barack Obamas ambitioner då hon överraskande gav besked att hon inte kommer att driva TTP i hamn. Det har tolkats som att hon därmed också kommer säga nej till TTIP som är ett liknande avtal. 

Donald Trump är av princip emot frihandel eftersom han anser att avtalen systematiskt missgynnar USA och leder till förlorade jobb. Han har sagt att han avskyr TTIP och sagt att avtalet kommer innebära ytterligare en ”attack” på amerikanska företag. Statsvetare SVT talat med spår att med Trump som president kommer världens frihandelsavtal kastas in i ett kaos på grund av hans uttalade vilja att isolera USA ekonomiskt. Den amerikanska kongressen kommer heller inte hinna anta ett avtal på så kort tid som ett halvår. En brittisk studie visar att det i snitt tar 4-9 år innan ett handelsavtal blir klart, TTIP har bara förhandlats sen 2013.

Men det är egentligen fel att kalla TTIP ett frihandelsavtal. Frihandel finns redan mellan EU och USA och tullarna är redan mycket låga. Det är snarare ett investeringsavtal och ett omfattande samarbete där man i förväg ska se till att man inte i onödan inte inför olika standarder, detta för att underlätta handel och investeringar.

Debatten handlar inte längre om frihandel kontra slutna gränser och självförsörjning, den debatten fördes för ett decennium sen. TTIP är något helt annat- ett försök att avskaffa andra slags handelshinder än det som handlar om ekonomiska tullar. Ett konkret exempel är t ex att amerikanska och europeiska biltillverkare i förväg kan komma överens om hur elkontakten för elbilar ska se ut, så att man inte i onödan utvecklar massa olika modeller (jämför hur olika mobiltillverkare har olika lösningar för laddare).

Vinstintresse mot demokratiska beslut 

Det centrala i TTIP kallas för ISDS- Investor State Dispute Settlement. Bakom den byråkratiska termen döljer sig en tvistlösningsmekanism som ska skydda företag som investerar i andra länder. Om ett företag upplever att ett land kraftigt ändrat förutsättningarna så att företaget drabbas ekonomiskt kan man dra landet inför rätta. Ett färskt exempel är hur kanadensiska Keystone Pipeline har stämt USA för att dess regering stoppat planerna på en pipeline som ska gå tvärs över USA. I sin självbiografi ” Hard Choices” tar Hillary Clinton tydligt avstånd från ISDS. 

 Miljöorganisationer, fackförbund och även rättsliga experter kritiserar förslaget att ett företag i en domstol kan jämställas med en demokratiskt vald regering och utmana ett politiskt beslut på grund av att företaget lidit ekonomisk skada. Här ställs hänsyn till bland annat klimat-och miljöpolitik eller konsumentskydd mot privata företags vinstintressen. 

De som förespråkar TTIP och ISDS anser att detta kommer att stimulera ekonomin och globala investeringar eftersom företagen kan känna att de har ett skydd mot plötsliga policyförändringar. ISDS är inget nytt utan kom till när företag började investera i länder med diktatur eller instabila regeringar där man över natt kunde besluta sig för att förstatliga företag eller höja räntan med 500 procent. Det argumentet är numera inaktuellt då ytterst få länder i världen idag är så instabila. 

Ömsesidig misstänksamhet

Amerikanska konsumentorganisationer är inte så imponerade av europeisk köttindustri med utbrott av galna kosjukan med mera och är oroliga för att en ökad import av kött från Europa kommer att försämra kvaliteten på amerikansk biff. Här finns med andra ord en ömsesidig misstänksamhet vad gäller djurhållning och jordbruk. 

Här i USA är det tillåtet med klortvättad kyckling, ett annat tvisteämne. Här vill amerikanska livsmedelsproducenter få EU att upphäva sitt förbud mot att skölja kyckling i ett klorbaserat ämne för att hindra bakteriell tillväxt.

EU en mycket strängare lagstiftning vad gäller kemikalier än USA tack vare REACH, en övergripande EU-förodning som bygger på försiktighetsprincipen. USA har i förhandlingarna angett att man anser att EU:s kemikalielagstiftning utgör ett handelshinder.

Läkare utan Gränser hör också till kritikerna och menar att en klausul i TTIP som tillåter monopol i flera år på ett patent kommer att leda till att priset på livsviktiga mediciner drivs upp. Men debatten hittills bygger ofta på läckor eftersom en stor del av avtalet inte är offentligt.

Ett blodfattigt Europa behöver jobb

Den frågan som ingen kan besvara med säkerhet är vilka ekonomiska effekter som ett TTIP-avtal skulle få. På bägge sidor av Atlanten hoppas man på nya jobb och investeringar, något som både det ekonomiskt blodfattiga Europa behöver precis som USA som just hävt sig upp ur en lågkonjunktur. De ekonomiska prognoserna är osäkra även om EU hävdat att ett TTIP- avtal skulle öka tillväxten med 2,2 procent.

Nu pågår en kamp mot klockan men med tanke på beskeden från franska och brittiska regeringar tycks ett snabbt avtal vara otänkbart. I så fall kan 2020 vara nästa chans för TTIP, det år då nästa presidentval i USA hålls.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Förhandlingar om frihandelsavtal

Mer i ämnet