Serbiens president Aleksandar Vucic och Kosovos president Hashim Thaci. Foto: TT

Högt tonläge mellan Serbien och Kosovo

Publicerad

Sommarens försiktiga framsteg i den komplicerade relationen mellan Serbien och Kosovo har under hösten förvandlats till en kris, efter att en föreslagen lösning på konflikten ratats – men vad betyder den allt hårdare retoriken? Här är fyra frågor och svar om den senaste krisen.

Hur hamnade vi här?

Serbien och Kosovo har varit i konflikt sedan kriget i slutet på 90-talet, och relationerna förvärrades ytterligare efter att Kosovo förklarade självständighet från Serbien för tio år sedan.

Kosovo har inte erkänts av Serbien eller dess allierade Ryssland, och har därför inte kunnat gå med i internationella organisationer som till exempel FN. Serbien, å sin sida, kommer inte att kunna gå med i EU förrän man normaliserat relationerna med Kosovo.

I somras testade de båda ländernas presidenter idén att göra ett landutbyte och därmed sätta punkt för konflikten, men det visade sig vara otroligt impopulärt bland både den egna befolkningen och hos EU. Sedan planen kollapsat har den hårda tonen mellan länderna ökat under hösten.

Vad handlar höstens kris om?

Efter att samtalen om landutbyte havererat har Serbiens president Aleksandar Vucic och Kosovos president Hashim Thaci retat upp varandra genom att turas om att, i sällskap av militär, besöka en omstridd del av Kosovo, som huvudsakligen är befolkad av serber.

I november införde Kosovo en hundraprocentig tull på varor från Serbien och Bosnien-Hercegovina, efter att Serbien blockerat Kosovo från att gå med i Interpol, vilket har lett till protester på båda sidorna.

Serber boende i Kosovo protesterar mot Kosovos nya tullregler. Foto: Visar Kryeziu/TT

Är Serbien och Kosovo på väg in i ett krig?

Kosovo har meddelat planer på att i mitten av december rösta om att bilda en egen armé. Serbiens premiärminister svarade att Serbien i sådana fall kan tänka sig att sätta in sin egen, men är de båda länderna på väg in i krig? Antagligen inte.

Serbien siktar på att gå med i EU inom några år. Att gå in i ett krig som man redan haft skulle inte bara vara påfrestande för två krigströtta nationer, för Serbiens del skulle det också kunna tillintetgöra år av förhandlingar om ett EU-medlemskap som president Aleksandar Vucic väldigt bestämt styrt landet mot sedan han kom till makten 2014.

Den serbiska oppositionen menar att presidenterna i båda länder mer eller mindre uppmuntrar nuvarande krisen för att få omvärlden att acceptera planen om landutbyte som ett sätt att avsluta konflikten.

Ett högt tonläge mot det andra landet har dessutom i decennier varit ett sätt för politiker på båda sidorna att plocka poäng hos sin befolkning.

Vad kommer hända nu?

EU vill inte att nya medlemmar ska komma in i unionen med olösta gränskonflikter i bagaget. Därför måste Serbien på ett eller annat sätt erkänna Kosovo inom några år, men att erkänna Kosovo är en illa omtyckt idé i Serbien.

Ett landutbyte hade gjort det möjligt för Aleksandar Vucic att hävda att även Serbien vann något – det huvudsakligen serbiskt befolkade norra Kosovo – i och med erkännandet av landet. Urartar konflikten kan detta bli svårt, men ett erkännande krävs om Serbien ska nå målet att gå med i EU. Därför är det troligt att parterna så småningom åter kommer sätta sig vid förhandlingsbordet i Bryssel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer