Foto: TT arkiv

I år väljer Latinamerika riktning

Tigran Feiler

Tigran Feiler

Utrikesreporter Latinamerika

ANALYS · 2018 är ett supervalår i Latinamerika. 350 miljoner röstberättigade i sex länder väljer inte bara presidenter, utan på sätt och vis även riktning för hela regionen.

Störst fokus kommer det att vara på Latinamerikas tre folkrikaste länder: Brasilien, Mexiko och Colombia. Samt på krisande Venezuela.

Kuba utan Castro

Dessutom går Costa Rica och Paraguay till val. Och så ska en ny president utses på Kuba – för första gången sedan 1959 kommer landet inte styras av en Castro.

Vad är då att vänta? Början av 2000-talet präglades av en kontinental vänstervåg, som under de senaste åren ersatts av en tydlig högersväng. Men inför 2018 ligger spelplanen öppen och utgången är svårare att förutse än på länge.

Skakande korruptionsskandaler

2017 var ett år präglat av korruptionsskandaler. Presidenter, oppositionsledare och borgmästare – ingen tycktes fläckfri. Detta blev tydligt inte minst när det avslöjades att den brasilianska byggjätten Odebrecht, vars nyckelroll i korruptionen i Brasilien redan var väl dokumenterad, mutat toppolitiker i en lång rad latinamerikanska länder. Däribland Argentina, Colombia, Ecuador, Mexiko, Peru och Venezuela.

Otryggheten ökar

Under 2017 träffade jag venezolaner som börjat patrullera sitt bostadsområde om nätterna eftersom polisen och myndigheterna inte kan hantera den skenande kriminaliteten. Och jag besökte en mexikansk stad där invånarna kastat ut alla representanter för en stat som de ser som korrupt och ineffektiv.

Förtroendet i botten

Det här är exempel på det politiska systemets legitimitetskris i Latinamerika. Förtroendet för institutionerna är kört i botten och många av valen kommer därför att bli en tävling i vem som mest framgångsrikt kan profilera sig som en outsider gentemot det politiska etablissemanget.

Dessutom finns stora frågetecken kring de institutioner som ska garantera att valen går rättvist till:

  • I Venezuela har Maduros regering fyllt nyckelinstitutioner med regeringsanhängare.
  • I Brasilien kan ett politiserat rättsväsende avgöra valet genom beslut om vem som får kandidera.
  • I Mexiko anklagas valmyndigheten för att gå i regeringspartiets ledband.

Gamla och nya valfrågor

Latinamerika är alltjämt världens mest ojämlika region. Präglad av avgrundsdjupa klyftor mellan fattiga och rika som lever i helt skilda världar, men ofta tätt inpå varandra i megastäder som Mexico City, São Paulo och Bogotá. Det skapar stora spänningar inom samhällena och gör att klassiska valfrågor som arbetslöshet, fattigdomsbekämpning och säkerhet kommer att fortsätta dominera agendan. 

Samtidigt blir “nya” politiska frågor allt viktigare: jämställdhet, sexuella och reproduktiva rättigheter. Framförallt bland yngre väljare.

Nytt politiskt landskap

Latinamerika präglas idag av en snabb urbanisering där traditionella normer och könsroller förändras i snabb takt. Starka sociala rörelser driver på i en liberalare riktning. Men starkt motstånd kommer från konservativa grupper som fått ökat inflytande tack vare en växande och allt offensivare frikyrklig rörelse. Och de traditionella politiska partierna försöker desperat orientera sig i ett nytt politiskt landskap.

Tyst om klimatet

Men det är anmärkningsvärt att klimatfrågan fortfarande är så frånvarande från den politiska agendan. En fortsatt global uppvärmning kommer att drabba många latinamerikanska länder hårt och har redan börjat rubba världens kanske viktigaste ekosystem – Amazonas.

Fredsavtalet står på spel i Colombia

Colombia går till val för första gången efter det historiska fredsavtalet mellan regeringen och Farc-gerillan. Framtiden för fredsavtalet och de demobiliserade gerillamedlemmarna står på spel – men när colombianerna får välja viktigaste valfrågor är det arbetslöshet, sjukvård och korruption som dominerar.

Många presidentkandidater i startfältet, bland de med chans att gå vidare till andra valomgången återfinns vänsterns Gustavo Petro, mittenpolitikern Sergio Fajardo, högerns Iván Duque och Germán Vargas från en av de traditionella maktfamiljerna.

Regionala stormakter

Brasilien och Mexiko samlar halva Latinamerikas befolkning och är regionens ekonomiska, kulturella och politiska stormakter. Vart tolfte år sammanfaller presidentvalen i de båda länderna och det får återverkningar långt utanför deras gränser.

I Mexiko fortsatte knarkkriget att eskalera. Med uppemot 30.000 mord blev 2017 det våldsammaste år som registrerats. Och året avslutades med att parlamentet antog en ny lag  – trots högljudda protester från människorättsorganisationer – som ger militären utökade befogenheter i kampen mot kartellerna.

Mexikos viktiga vägval

De flesta bedömare är idag överens om att den nuvarande strategin – med militären på gatorna och fokus på att slå ut ledande knarkkungar – har misslyckats och orsakat mer våld. Vilken strategi Mexiko ska välja för att få stopp på blodbadet kommer därför bli en central valfråga. 

Valet i Mexiko kommer också att kretsa mycket kring relationen till grannen i norr. Trump fortskrider med sina planer på att bygga en mur mellan länderna, och förhandlingarna om framtiden för frihandelsavtalet Nafta riskerar att braka samman.

Farligt för journalister

Favorit i Mexiko är vänsterledaren Andrés Manuel López Obrador, som förlorat knappt två gånger tidigare men nu leder i opinionsundersökningarna. López Obrador är en polariserande figur och den kandidat som tydligast utmanar den rådande politiken genom förslag som att bekämpa den organiserade brottsligheten med sociala satsningar istället för militärer. Han vill därtill sätta stopp för privatiseringar.

Det finns stora frågetecken kring medias roll under valrörelsen. Mexiko var under 2017 världens farligaste land för journalister och färska skandaler visar på hur regeringen spionerar på journalister och använder statliga annonspengar för att köpa lojalitet.

Lula kan stoppas av rättsprocess

I Brasilien har de senaste årens korruptionsskandaler drabbat hela etablissemanget och skakat om förutsättningarna inför höstens presidentval. Michel Temer som blev president efter riksrättsprocessen mot Dilma Rousseff har världens lägsta förtroendesiffror.

Den tidigare presidenten Lula da Silva leder i opinionsundersökningarna, men kan hindras från att kandidera på grund av korruptionsanklagelser. Om Lula inte får ställa upp öppnas en möjlighet för den högerextrema och frireligiösa Jair Bolsonaro som gjort sig ökänd genom sina utfall mot homosexuella, kvinnor och oliktänkande.

Turbulent Venezuela

2017 var ett turbulent år i Venezuela: Våldsamma gatuprotester mot president Nicolás Maduro under det första halvåret men sedan valsegrar för regeringen i regional- och lokalval under hösten. Och inte mycket tyder på att en splittrad opposition ska kunna utmana Maduro om presidentposten. Paradoxalt nog har presidenten stärkt sin ställning trots fortsatt varubrist, skenande barnadödlighet och världens högsta inflation.

Varnande exempel

Venezuela kommer även göra sig påmint i de andra ländernas valrörelser. Inte minst kommer högerkandidaterna vifta med varnande flagg och peka finger – röstar ni på vänstern så blir det som i Venezuela.

Mobiltelefonerna avgör

I alla latinamerikanska val kommer sociala medier bli ett avgörande slagfält. Latinamerika är den region i världen som använder sociala medier allra mest och både Brasilien och Mexiko återfinns i den absoluta toppen. Det är med andra ord högst sannolikt att valen 2018 avgörs i folks mobiltelefoner.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.