De som klickar in på Instagramkontot, som har över 1,3 miljoner följare, möts av berättelsen om den 13-åriga judinnan Eva Heymann. Hon följs från den 13 februari 1944, dagen hon fyllde 13, och juni samma år, då hon deporterades till koncentrationslägret i Auschwitz. Efter kriget gav Eva Heymanns mamma ut en bok baserad på dotterns dagboksanteckningar, vilket kontot tar avstamp utifrån.

”I dag fyller jag 13! Köper glass med min kusin #thisis13”, går att läsa på en av de första videorna, som börjar med att Eva Heymann firar sin födelsedag, och slutar med att nazister för iväg hennes kusin till Polen.

På eva.stories omvandlas Heymanns dagbok till händelser på ett Instagramkonto, som är skapat för att visa hur det skulle ha varit om Eva Heymann hade haft en smart telefon. Hon spelas av en brittiska skådespelerska.

Uppmärksammat...

Bakom kontot står den israeliske företagaren Mati Kochavi och hans dotter Maya Kochavi. I en intervju med New York Times berättar Mati Kochavi att tanken är att lära en ny generation om förintelsen.

”Minnet av förintelsen håller på att försvinna utanför Israel. Vi tänkte att vi skulle göra något åt det”, säger han till tidningen.

Projektet har fått stor uppmärksamhet, och redan innan videorna publicerades hade kontot över 200 000 följare, efter en påkostad reklamkampanj med reklamskyltar och influencers. Tidigare i veckan uttryckte Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sitt stöd på Twitter.

...Men också kritiserat

Samtidigt har flera kritiska röster höjts, framförallt i Israel skriver New York Times.

En del tycker att Kochavi trivialiserar förintelsen, genom att använda hashtags och emojis för att berätta om en händelse när sex miljoner judar dödades. I en debattartikel skriver den israeliske musikern Yuval Mendelson att instagramkontot är en ”uppvisning i dålig smak”. Han är orolig att att konsekvenserna kan bli förlorad respekt för historien, eller ”selfies vid Auschwitz portar” som han beskriver det.

”Kan vara ett bra sätt att nå ungdomar”

Margareta Bohlin är docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Hon menar att man måste vara där ungdomar är för att nå ut till dem.

– Om vi vill att ungdomar ska kunna lära sig och vara intresserade av historiska händelser så är jag övertygad om att vi måste ta till andra och nya metoder. Det gäller att använda de verktyg som ungdomarna använder, säger hon, och fortsätter:

– Vuxenvärlden har ibland svårt att ta till sig att den generationen som är ungdomar nu inte har levt utan internet, och det sättet vi använder internet.

Hon tror att mötet mellan tung information och det vardagliga på till exempel Instagram kan vara en ingång mellan ungdomar och vuxenvärlden.

– Samtidigt måste man vara försiktig, eftersom det ju får en otroligt snabb spridning. Det måste göras med ett otroligt finstämt ansvar, och man måste följa upp det ordentligt, säger Margareta Bohlin.