Analys: Israel fruktar ett tredje palestinskt uppror

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Risken för en upptrappning av motsättningarna mellan israeler och palestinier är nu stora. Attentatet sker i ett läge då allt syns hopplöst när det gäller en lösning av Palestinafrågan.

Häromveckan var det minst två fall då palestinska gärningsmän körde rakt in i folkmassor. Liksom under tisdagens attack sköts gärningsmännen till döds av polis, så man har inte kunnat förhöra dem som utövade dåden.

Även andra dåd har utförts på ett sätt som hittills närmast antyder att det rör sig om spontana attacker. I tisdagens fall handlar det dock om minst två gärningsmän.

Attentat mot synagoga

Om det är vad man skulle kunna kalla en spontan även denna gång betyder det att de israeliska säkerhetsstyrkorna får ett svårare jobb. Israels polischef sade på tisdagen att attacken troligen inte planerats av någon organisation.

Ny våldsvåg

De nya attackerna tolkas nu ofta som om en ny våldsvåg är på gång. Det talas till och med om att detta kan vara en början på ett nytt palestinskt uppror (intifada) mot israelerna. För att ge en historisk dimension: Detta uppges vara det första attentatet mot en synagoga sedan Mellanöstern-kobflikten började.

Ett nytt inslag i våldet är att gärningsmännen kommer från östra Jerusalem som Israel – i strid med internationell rätt – har annekterat. Det ses alltså som en del av Israel och det går inte, som i fråga om Västbanken, att skärma av området med mur och stängsel för att hålla attentatspersoner borta.

Detta skulle alltså i så fall vara början på en allmän palestinsk resning mot Israel, som ju räknas som ockupationsmakt på Västbanken (inklusive östra Jerusalem) och Gaza. En sådan resning skulle troligen bli förödande både för det palestinska och det israeliska samhället.

Läget är ju fortfarande det att det saknas ljusglimtar i förhållandet Israel-palestinierna. Dessutom väntas Israel snart hålla ett parlamentsval vilket gör att detta dåd kan få piska upp stämningen ytterligare.

Redan i våras gav USA upp sitt intensiva niomånadersprojekt att lösa krisen och få till stånd en palestinsk stat. Allt ser nattsvart ut i denna kris just nu.

Striderna i Gaza på sommaren förbättrade inte situationen. Det är snarare så att det vi upplever just nu är en följd av den bitterhet och ilska som följde på Gaza-krisen. Då dödades över 2 000 palestinier, varav 500 barn.

Mördade tonåringar

Också Gaza-krisen hade sitt upphov i våld. Först mördades tre judiska tonåringar och därefter – troligen som hämnd – en palestinsk tonåring. Detta i kombination med ökad beskjutning av Israel från Gaza var det som startade sommarens krig.

Redan efter mordet på tonåringarna reagerade opinionen i Israel mycket kraftigt.

Vi kan räkna med en stark reaktion också nu. Vi kan se ett mönster upprepas. Israel kritiserar redan den palestinske presidenten Mahmoud Abbas för att han bär ansvar för dådet tillsammans med Hamas.

Orsaken till att Abbas direkt blandas in är att hans Fatah/PLO, som styr på Västbanken, har slutit ett avtal med Hamas, som styr i Gaza. Hamas har ju av bland annat EU stämplats som en terroristisk organisation. De båda har bildat en samlingsregering med experter som ministrar.

Polisundersökningarna kan visa om gärningsmännen är närmare kopplade till någon organisation. Det vet vi ännu inte. Uppgifter finns dock att de kommer från östra Jerusalem, som har varit scenen för en rad sammandrabbningar mellan israelisk polis och palestinier under de senaste månaderna. Hamas har berömt dådet men inte tagit på sig ansvaret.

Strid om heliga platser

Att dådet äger rum i en synagoga i västra Jerusalem kan ha ett samband med de oroligheter som har skakat Jerusalem den senaste tiden.

Det har skett en strid om heliga platser i östra Jerusalem, närmare bestämt på det som judarna kallar Tempelberget och muslimerna Ädla helgedomen. Extremt religiösa judar har velat förrätta sina böner på Tempelberget som rymmer de muslimska al-Aqsa-moskén och Tempeldomen, vilka räknas som islams tredje heligaste plats.

Men området är också den främsta heliga platsen för judarna eftersom de två judiska templen låg där.

Delvis har Tempelplatsen/Ädla helgedomen varit avspärrad för muslimer av israelisk polis som försökt hindra sammanstötningar mellan palestinier och judar.

Nya bosättningar

Men striden handlar nu om mer än heliga platser – det handlar också om makten i östra Jerusalem. Nyligen sade Israel att man skulle uppföra nya judiska bosättningar i östra Jerusalem, som är ockuperat av Israel. Det strider mot internationell rätt att uppföra sådana bosättningar på ockuperat område.

Och i detta fall skulle de dessutom göra det svårt med förbindelserna mellan Västbanken och östra Jerusalem, som palestinierna viill ha som sin huvudstad i ett framtida Palestina.

USA och EU har haft invändningar men den israeliske utrikesministern har sagt att Israel tänker fortsätta att bygga bosättningar i östra Jerusalem. Detta är också en av förklaringarna till den spända stämningen.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Attentat mot synagoga

Mer i ämnet