Omröstningen i FN gick vägen, och Sverige sitter från och med årsskiftet invalda i säkerhetsrådet. Det blir en rivstart för den svenska representationen, då Sverige inleder perioden som ordförande för rådet i januari 2017.

”Ska göra allt för våra värderingar”

Med ordförandeskapet kommer också en större möjlighet att sätta agendan för frågor som behandlas i rådet, och det är just agendasättandet som Sverige har lyft fram som sitt sätt att påverka rådets arbete.

‒ Vi ska göra allt för att driva in våra värderingar, sa utrikesminister Margot Wallström vid en pressträff i New York två dagar före omröstningen.

Feministisk utrikespolitik

Den svenska linjen styrs enligt utrikesministern av fyra ledord: folkrätt, mänskliga rättigheter, jämställdhet och öppenhet.

Här kommet givetvis den uttalat feministiska utrikespolitiken från den svenska regeringen in.

– Vi kommer att vara det enda landet som företräder en feministisk utrikespolitik. Vi kommer att vara en röst som säger ”var är kvinnorna?” i fredsförhandlingar och fredsavtal. Vi kommer alltid att stå upp för folkrätten och vara trovärdiga i att visa att vi kan gå från ord till handling, har Margot Wallström tidigare berättat, i SVT Agenda.

”Ska tala med och inte om länder”

Öppenheten är också en hjärtefråga. Det handlar helt enkelhet om att vara mer tillgänglig för de som inte sitter med i säkerhetsrådet.

‒ Vi vill vara transparenta. Vi ska tala med och inte om länder.

Förebyggande före reparation

Säkerhetsrådets allra främsta uppgift är ändå enligt FN:s egna stadgar ”upprätthållandet av fred och internationell säkerhet”. Där har Sverige tydligt markerat att det viktigaste är att förhindra att konflikter uppstår, snarare än att släcka de bränder som redan tagit fart.

Som en del i det förebyggande arbetet vill Sverige också lyfta in klimatfrågan. Det föränderliga klimatet runt om i världen är en redan växande grogrund för nya konflikter, om resurser och territorium.

”Säkerhet är inte bara militär”

‒ Säkerhetsrådet får en röst som står för konfliktlösning, för förebyggande, som förstår att säkerhet i dagens värld inte bara är militär säkerhet utan det handlar också om utvecklingsfrågornas betydelse, de mänskliga rättigheternas betydelse, säger Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare.

I sin yrkesroll har Eliasson hållit sig neutral till Sveriges kampanjande till en plats i säkerhetsrådet, men efter att omröstningen ar klar var han ändå på plats för att gratulera utrikesminister Margot Wallström (S) och de övriga svenskarna till platsen.

”Måste få slut på kriget i Syrien”

Den vice generalsekreteraren påpekar samtidigt att Sveriges första och största konkreta utmaning som ordförande i säkerhetsrådet är tydlig.

‒ Vi måste få slut på kriget i Syrien. Det är den stora frågan nu. Vi har ett säkerhetsrådsbeslut, äntligen, från december förra året, som bas för handling.

‒ Det är sent nu, men kriget måste ta slut. Det har lett till sådant elände.

Påverkar även Europa

Utöver det mänskliga lidandet i Syrien och de krigsdrabbade områdena, menar FN:s vice generalsekreterare att utvecklingen påverkar hela världen.

‒ Det finns till och med en anknytning till brexit i Storbritannien: migrationsfrågornas betydelse i europeisk opinion.

”Det kan bli värre”

I en situation som av många ofta beskrivs som hopplös, ser ändå Eliasson några tecken på ljusglimtar.

‒ Jag tror att det redan finns framsteg. Vi har en säkerhetsrådsresolution. Vi fick ett eldupphör, som i och för sig var bräckligt, men öppnade till områden vi inte hade kunnat nå.

Nu handlar det om att få till en övergångsregering, menar han.

‒ Det måste bli en öppning. Det kan bara inte fortsätta. Man frågar sig hela tiden kan det bli värre, och det kan det. Vi måste få slut på det där. Jag hoppas att när Sverige kommer in har det skett framsteg. Om inte har man en huvuduppgift här.