Jättelik militärövning i Ryssland – grannländer oroade

Uppdaterad
Publicerad

Just nu pågår den jättelika militärövningen Zapad-21 i Ryssland och Belarus. Hundratusentals soldater uppges delta, och de stora förflyttningarna väcker oro hos grannländerna.

Den ryska övningen har fått namn efter den del av landet i vilken den utförs. ”Zapad” är ryska för ”väst”. Arenan sträcker sig från Barents hav i norr till Svarta havet i söder med Östersjön som västligaste punkt. Syftet är att förbereda sig för krig, enligt Johan Norberg, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Det enkla svaret är att man vill bygga sin militära förmåga. Det är förband som bygger försvarets förmåga, och då måste förbanden öva, säger han.

Vill demonstrera makt

Manövern återkommer varje år i det ryska försvaret, men senast den hölls i landets västra delar var 2017. Hur många som deltog då är omstritt, men oavsett tycks årets övning utgöra en upptrappning. Enligt det ryska försvaret deltar så många som 200 000 personer under Zapad-21, betydligt fler än tidigare. Den siffran ska dock tas med en nypa salt, enligt Norberg.

– Jag tror inte att man ska lita på Rysslands siffror rakt av, man kan tänka att de har anledning att överdriva. Vi vet inte heller hur de räknar.

Att Ryssland själva gått ut med siffran skiljer sig också från tidigare övningar, då man istället haft en tradition av att tona ned omfattningen. Den nya hållningen skulle kunna tolkas som ett sätt att demonstrera makt, enligt Norberg.

– Det gör intryck och förmedlar att Ryssland inte ska glömmas bort. Bara det att det nu blivit så omskrivet är ju ett sätt att få ut det budskapet på.

Samtidigt går ett ökat antal deltagare också i linje med den ryska försvarspolitiken i stort. Efter den militärreform som Ryssland officiellt initierade 2008 har landets försvar mer eller mindre byggts upp igen från grunden, med utökade resurser.

Oroar grannländerna

Inför övningen höjde Försvarsmakten den militära beredskapen i södra Sverige och på Gotland, rapporterar DN. Orsaken uppgavs då vara den ökade aktiviteten runt Östersjön och risken för incidenter mellan Ryssland och Nato.

Övningen väckte också oro i länder som Polen och Ukraina samt i Baltikum. Tidigare i september efterfrågade Nato därför transparens från Ryssland i samband med övningen.

Att grannländerna reagerar är förståeligt, enligt Johan Norberg. Inte minst efter Rysslands annektering av Krim.

– Man bygger ju de militära resurserna för kunna att använda dem, och det som händer under övningarna är att alla länder ser hur de aktiveras på ett tydligt sätt. Man ska inte glömma att förmågan finns även när det inte är övning, och övningarna blir en påminnelse om det.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.