Foto: TT

Jättemajoritet hägrar för Macron – men få röstar

Publicerad

Med bara timmar kvar tills vallokalerna stänger i Frankrike är valdeltagandet det lägsta på sex decennier. Endast 42 procent väntas rösta, enligt opinionsinstitutet Elabe. För Frankrikes nye president Emmanuel Macron hägrar ändå en enorm parlamentsmajoritet.

Endast 17,8 procent av de röstberättigade hade röstat vid lunchtid på söndagen, att jämföra med 19,2 procent vid samma tid på första valomgången och 21,4 procent vid valet 2012. Några timmar senare kom beskedet att valdeltagandet förväntas bli rekordlågt – bara 42 procent, enligt opinionsinstitutet Elabe.

Enligt nyhetsbyrån AP drabbar det låga valdeltagandet Marine Le Pens parti Front National.

Kartan blir gul

Från huvudsakligen blått eller rött är den franska valkartan på väg att färgas nästan helt gul. Den färg som valts för president Macrons nybildade Republiken på väg (LREM) kan enligt opinionsmätningarna komma att skina fram från upp mot tre fjärdedelar av alla valkretsar i dagens parlamentsval.

Till och med runt nordfranska Lille lyser det gult. LREM går mot seger i såväl de mer välbärgade och högerdominerade förstäderna som vänsterfästena i förorten. Och till och med i de slitna gamla gruv- och industriorterna utanför, där invandrings- och EU-fientliga Nationella fronten annars samlade mängder av väljare så sent som i presidentvalet för en månad sedan.

I departementet Nord kan LREM mycket väl vinna i 15 av 21 valkretsar i kväll.

LÄS MER: Därför ska du bry dig om franska valet

”Tydligt vad som står på spel”

Övriga partier har ända sedan första valomgången för en vecka sedan intensivt varnat för konsekvenserna av att oppositionen knappt får plats.

– Det är tydligt vad som står på spel. Ett ensidigt parlament är aldrig bra, varnade förre högerpremiärministern Alain Juppé.

Det verkar dock ha hjälpt föga. Mätningar från i torsdags pekar på att Macrons parti kan få mellan 440 och 470 av de totalt 577 mandaten i parlamentet — till och med ännu mer än vad som gissades i början av veckan.

LREM-kandidaterna själva lovar samtidigt att bjuda på intern opposition.

– De nya ledamöterna kommer att vara helt fria. Vi är inriktade på att diskutera saker, vi är pragmatiska. Vi spelar inte något partipolitiskt spel. Och jag tror att vi kommer att kunna behålla en kritisk inställning, säger Valérie Petit, som kandiderar för Macrons parti i norra Lille, i den nionde valkretsen i Nord.

TV: Macron: Unikt mäktig eller mycket svag efter parlamentsvalet?

Vill se över valsystemet

LREM aviserar samtidigt att man är redo att se över det franska valsystemet för att motverka liknande totaldominans framöver.

– Vi kommer att be parlamentet att titta på det här. Genom att införa en andel proportionell representation så skulle partier med låga resultat kunna bli mer representerade, sade IT-minister Mounir Mahjoubi i fransk tv i veckan.

Parlamentsdominansen lär hjälpa Macron att driva igenom sina utlovade tuffa reformer på exempelvis arbetsmarknaden. Men han lär ändå inte kunna gå hur hårt fram som helst. Arga demonstrationer — ofta med våldsamt innehåll — är inget ovanligt i fransk politik.

– Det här undantar inte regeringen från att behöva söka en bred majoritet för sina projekt. Annars riskerar den att få delar av befolkningen att ilskna till och göda protester som kan få stöd av en stor del av invånarna, säger statsvetaren Yves-Marie Cann till nyhetsbyrån Reuters.

Fakta: Parlamentsvalet i Frankrike

Visa

Ledamöterna i det franska parlamentets underhus — deputeradekammaren — väljs i 577 enmansvalkretsar över hela landet och av franska medborgare utomlands. Oavsett hur många röster olika partier får totalt så är det vinnarna i varje valkrets som tar plats i parlamentet, utan utjämningsmandat.

I den första omgången, som hölls den 11 juni, lyckades endast fyra kandidater direkt få nödvändiga 50 procent av rösterna. I övriga valkretsar hålls den 18 juni en avgörande andra omgång mellan de två kandidater som fått flest röster i omgång ett, samt de som eventuellt fått stöd av minst 12,5 procent av alla registrerade väljare i valkretsen — vilket dock inträffade endast i en enda valkrets.

I finalomgången tas parlamentsplatsen av den kandidat som får flest röster, oavsett procentandel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Val i Frankrike

Mer i ämnet