EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll sitt så kallade linjetal under onsdagen. Foto: TT/AFP/Frederick Florin

Jean-Claude Juncker: EU behöver stärka sitt försvar

Publicerad

I sitt sista så kallade linjetal som EU-kommissionens ordförande pratade Jean-Claude Juncker om ett starkt och enat Europa. Men som ändå inte ska ”militariseras”.

Fyra år efter tillträdet som EU-bas har Luxemburgs förre premiärminister bara ett år kvar till pensioneringen. Juncker har bedyrat att han inte är intresserad av att fortsätta på sin post, utan siktar nu på att fullfölja vad han utlovat och bana väg för en efterträdare.

Dagens årliga tal om läget i unionen var ändå inte någon sorts resumé om vad han lyckats med sedan tillträdet 2014.

– Vårt arbete kommer att fortsätta under de närmaste månaderna för att vår mindre perfekta europeiska union ska bli mer perfekt för varje dag. Vi har fortfarande mycket att göra, betonade Juncker när han inledde sitt tal i Strasbourg.

”Mer respekt”

Samtidigt manade han till att stå upp för EU och trycker bland annat på världskrigens elände och den fred som han anser att EU bidragit till.

– Låt oss visa mer respekt för EU. Låt oss försvara vårt sätt att leva, vårt sätt att vara. Låt oss omfamna en sorts patriotism som inte är riktad mot andra, sade Juncker.

Läget i unionen är samtidigt inte enkelt. Intensiva förhandlingar pågår med Storbritannien inför landets utträde i vår. Relationen till USA, inte minst ekonomiskt, är gnissligare än någonsin. Flyktingkrisen har fortfarande inte fått någon samlad lösning och runt om i medlemsländerna växer nu återigen de EU-kritiska partierna i styrka.

Det EU-val som väntar i maj gör EU-ledningen extra nervös. Opinionsmässigt tyder det mesta på en stark frammarsch för partier som har en helt annan syn på hur och om vad EU ska samarbeta framöver.

När det gäller just val föreslår Jean-Claude Juncker nya EU-regler för att bötfälla partier som bryter mot valregler genom missbruk av datauppgifter.

”Aldrig en fästning”

Han betonar också att EU behöver stärkas på försvarssidan – inte för att ”militariseras”, utan snarare för att bli mer självständigt.

– EU kommer aldrig att bli en fästning som vänder ryggen mot resten av världen, särskilt inte de lidande. Världen tillhör alla, inte bara ett fåtal, sade Juncker.

– När vi arbetar tillsammans kan EU nå resultat. Vi måste visa tydligt att tillsammans – öst och väst, syd och nord – så kan vi skapa grogrund för ett mer självständigt Europa, sade kommissionsordföranden i Strasbourg.

I talet tog Juncker upp de polska brandmän som hjälpte till att bekämpa sommarens skogsbränder i Sverige som ett exempel på EU:s solidaritet.

– Det är EU när det är som bäst.

Gränsvakter och Afrika

Talet innehöll också väntade förslag om att förstärka EU:s gräns- och kustbevakning med ytterligare 10 000 personer till år 2020, löften om att slopa övergångarna till sommartid och en strävan om framtida frihandelsavtal med hela Afrika.

Juncker betonade vikten av att brexitförhandlingarna når resultat och valtalar för att göra euron till en starkare världsvaluta.

Att han gärna ser att EU-länderna inte längre behöver fullständig enighet för att ta beslut på utrikessidan får tummen upp av många svenska EU-parlamentsledamöter. Däremot är tveksamheten betydligt större om samma möjlighet ges till finansministrarna på skatteområdet.

– Ur svensk synpunkt ser jag att det är en ogörlig ståndpunkt. Nu var han inte tydlig med vilka skatter det handlade om, men bara att ändra i den riktningen och haspla ur sig det lite fem-i-tolv i sitt tal känns väl radikalt, kommenterar Fredrick Federley (C) efteråt.

”Helt orimligt”

Från svensk sida gillas heller inte en formulering om att resultaten av fjolårets Göteborgs-toppmöte om en ”social pelare” i EU till lag.

– Det är vi bestämt emot. Sociala frågor av det här slaget ska inte vara lagstiftning, säger Gunnar Hökmark (M).

– Det är något som medlemsstaterna ska bestämma över. Här gick han betydligt längre och hårdare fram och för svensk del är det helt orimligt att man skulle på EU-nivå sitta och besluta med majoritetsbeslut om hur vi ska ha våra socialförsäkringssystem eller föräldraledigheter, säger Marita Ulvskog (S).

Både M och S var ändå försiktigt positiva.

– Han är ju en kristdemokrat med hjärta. Det finns ju hjärtlösa sådana i EU-parlamentet också, säger Ulvskog.

– Det här var framåtblickande, om de utmaningar vi möter och hur vi ska göra Europa starkt i världen, säger Hökmark

Jean-Claude Juncker

Jean-Claude Juncker, född 1954, utsågs sommaren 2014 till ordförande för EU-kommissionen, sedan hans partigrupp – kristdemokratiskt konservativa EPP – fått flest mandat i EU-valet i slutet av maj samma år.

Han var premiärminister i Luxemburg från 1995 till 2013 och har parallellt även suttit som landets finansminister 1989–2009 och ordförande för eurogruppen 2005–2013. Han är utbildad jurist, men har i princip hela sitt vuxenliv arbetat politiskt efter att tidigt ha engagerat sig i kristdemokratiska CSV.

Juncker är gift, men har inga barn. Under de senaste åren har han haft stora problem med njursten och ischias. Genom åren har han flera gånger även utpekats för att ha alkoholproblem – något som han dock ihärdigt förnekat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.