”Jihad Jamie” erkänner mordplaner

Uppdaterad
Publicerad

Även den andra kvinnan som åtalats i USA för mordhot mot konstnären Lars Vilks har erkänt sig skyldig.

Amerikanskan Jamie Paulin Ramirez, mer känd som ”Jihad Jamie”, erkände sin delaktighet i tisdags, uppger Svenska Dagbladet. Hon riskerar 15 år i fängelse och upp till en kvarts miljon dollar i böter, enligt domstolen i Philadelphia.

Nyligen erkände amerikanskan Colleen LaRose, ”Jihad Jane”, sig skyldig till bland annat terrorism och mordplaner mot Vilks. Det är de första två erkännandena i fallet.

Rättegångar uppskjutna

LaRose åtalades 2009 för att bland annat ha stött utländska terrorister och för mordplanerna på Lars Vilks. Ytterligare fem personer uppges ha varit inblandade men har aldrig namngetts av de amerikanska myndigheterna.

Rättegången mot de åtalade skulle ha börjat för ett år sedan men sköts upp på obestämd tid.

Lars Vilks omtalade teckning av profeten Muhammed som rondellhund har upprört många sedan de första karikatyrerna publicerades i den danska tidningen Jyllands-Posten hösten 2005.

När LaRose erkände sig skyldig i januari beskrev Lars Vilks henne som en amatörterrorist som man dock måste ta på allvar.

TT

Mordhoten mot Vilks

* September 2005: Den danska tidningen Jyllands-Posten publicerar tolv karikatyrteckningar av profeten Muhammed. Starka internationella protester följde.

* Augusti 2007: Flera svenska tidningar publicerar Lars Vilks teckning som föreställer Muhammed som rondellhund. Protesterna blev stora och Vilks blev ett hatobjekt för många, främst för muslimer över hela världen.

* Oktober 2009: 46-åriga amerikanskan Collen LaRose, även kallad Jihad Jane, grips i USA misstänkt för att bland annat ha planerat mörda Lars Vilks. Hon åtalades i mars 2010 tillsammans med landsmaninnan Jamie Paulin Ramirez, kallad Jihad Jamie.

* Mars 2010: Fyra män och tre kvinnor grips på Irland misstänkta för att ha planerat ett mord på Lars Vilks.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.