En kalif har det inte funnits sedan 1924, då det ottomanska riket – med centrum i nuvarande Turkiet – upphörde. Ordet har medeltida rötter och betyder ”efterföljare” och den som är kalif är efterföljare till ingen mindre än profeten Mohammed, död 632.

Det är alltså med ett oerhört religiöst maktanspråk som nu denne självutsedde kalif framträder. Han anser sig nu vara ledare för alla muslimer i världen och de som inte hyllar honom hotas med svåra straff.

Den nye kalifens namn är Abu Bakr al-Baghdadi. Han har varit ledare för den terrororganisation som nu har erövrat delar av Syrien och Irak. Grunden för hans kalifat – alltså en religiös muslimsk stat – är just dessa erövrade delar.

Mardrömsstat

Frågan är nu om de som erövrat dessa områden kan behålla makten där. I så fall finns en stor oro att området kan bli en grogrund för terrorism.

Det finns rivaler till al-Baghdadi som förlöjligar eller fördömer tilltaget att utropa ett kalifat.

– al-Baghdadis gäng lever i en fantasivärld. Man kan inte skapa en stat genom plundring, sabotage och bombattacker, säger Abdel-Rahman al Sharmi, ledare för den islamistiska rabellgruppen Islams armé, enligt nyhetsbyrån AP

Men samtidigt kan staten bli en mardrömsstat – med stränga förbud och stränga straff – för de människor som råkar bo i området.

al-Baghdadis tidigare organisation har oftast i svenska medier kallats för Islamiska staten Syrien och Irak, förkortat Isis.

Under de senaste veckorna har Isis lagt under sig sammanhängande delar av de båda krisdrabbade länderna. Kalifatet har fötts ur det kaos som råder både i Irak och Syrien.

I Irak anses al-Baghdadi ha dragit till sig även andra grupper än militanta islamister. Främst gäller det missnöjda och besvikna sunnitiska irakier samt avsatta officerare från Saddam Husseins armé.

Realitet eller religiös dröm?

De missnöjda anser sig vara diskriminerade av den sittande shiitiske premiärminister Nuri al-Malikis styre. Deras anslutning al-Baghdadis grupp tycks inte ha motiverats av önskan efter något nytt kalifat. De vill driva bort al-Maliki.

Därför är frågan hur man ska uppfatta den nyutropade statsbildningen. Som en realitet eller som en religiös dröm. I det som man skulle kunna kalla ”Isis-fronten” har det uppenbarligen rått olika uppfattningar om vad de militära operationerna ska ha för mål. Det är en splittring som kan leda till interna stridigheter inom Isis.

Isis kan sägas vara en efterföljare till gruppen al-Qaida i Irak, AIQ, som faktiskt lokala irakiska grupper för några år sedan i det närmaste lyckades besegra. AIQ:s stränga styre i särskilt Anbar-provinsen hälsades inte med jubel av lokalbefolkningen.

Oenig med al-Qaida

När inbördesstriderna i Syrien började, utvidgade al-Baghdadid verksamheten att omfatta även Syrien, där Isis idag vuxit sig oerhört starkt. I Irak var däremot al-Qaida tidigare svagt.

Det har rått strid mellan al-Baghdadi och al-Qaidas centrala ledning om Isis verkligen ska kämpa i Syrien också. Därav splittringen.

Isis har också återgetts som Islamiska staten Irak och Levanten, Isil. Levanten motsvaras ungefär på arabiska av ordet ”Sham”, vilket ingår i organisationens arabiska namn.

Levanten är en gammal beteckning som haft flera betydelser. Idag kan Levanden kanske anses omfatta Irak, Israel, Jordanien, Libanon, de palestinska områdena samt Syrien.

Det låg ett program och ett outtalat hot mot hela denna region i Isis namn. Den motsvarar också agendan för andra grupper med helt annat program. Så till exempel har Syrien länge ansett att Libanon i själva verket är en del av Syrien i ett storsyriskt rike.

Kan bli symbol

Men nu har Isis alltså bytt namn. Man kallar sig enbart Islamiska staten. Det är så klart en radikal åtgärd att utropa en ny stat – som troligen ingen eller ytterst få kommer att erkänna. Den kan dock bli en symbol för en del. Det är framförallt en utmaning mot al-Qaida.

IS kan väl sägas uppvisa en religiös och militär inriktning som största delen av den muslimska världen inte delar.

IS – eller Isis – har motståndare i området. Organisationsförhållandena är dock komplicerade. En längre tid har andra rebellgrupper i Syrien bekämpat Isis. Det är idag – vad vi kan förstå – inte erkänt av al-Qaida.

Vill bli ledare för al-Qaida

Kalifatets ledare al-Baghdadi anses egentligen också vilja överta rollen som ledare för al-Qaida. Det råder ren konkurrens om makten i terrorn högsta ledarskikt, alltså.

Ien irakiska armén är svag och demoraliserad. Oron i huvudstaden Bagdad är nu stor att IS ska nå längre och verkligen erövra Bagdad.

Fortfarande är IS mål att erövra Bagdad. Men även om detta tycks det ha rått skilda uppfattningar bland de som anslutit sig till fronten.