Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
EU-kommissionens ordförande Ursula Von Der Leyen i Europaparlamentet i Bryssel. Foto: OLIVIER HOSLET/TT

Nästan 8 000 miljarder kronor i EU:s stödfond

Uppdaterad
Publicerad
Nästan 8 000 miljarder svenska kronor – 750 miljarder euro – läggs i EU:s stora återhämtningsfond efter coronakrisen, om EU-kommissionen får som den vill.
Två tredjedelar ska ges i bidrag till de värst drabbade.

EU-kommissionen tar i vanlig ordning till sina största ord när återhämtningsplanerna presenteras formellt.

– I dag står vi inför ett avgörande ögonblick. En svag ekonomi i en del av Europa försvagar en starkare ekonomi i en annan del. Antingen går vi alla vidare på egen hand och lämnar länder och regioner i sticket och accepterar ett EU där vissa har och andra inte. Eller så går vi framåt tillsammans, säger kommissionsordföranden Ursula von der Leyen när hon fram sitt förslag inför EU-parlamentet.

– För mig är valet enkelt: vi måste ta ett stort modigt steg tillsammans. Därför föreslår kommissionen i dag ett nytt återhämtningsinstrument, kallad Nästa generations EU, till ett värde av 750 miljarder euro, fortsatte von der Leyen.

– Det här är en akut nödvändighet i ett akut läge.

Lån och bidrag

Stödet utgörs dels av lån och bidrag för att hjälpa de länder och sektorer som drabbats värst av coronapandemin, dels om ett uppdaterat förslag till ny långtidsbudget för åren 2021–2027, som medlemsländerna redan stridit om under två års tid.

Slutsumman för de olika lånen och bidragen landar på 750 miljarder euro, drygt 7 900 miljarder svenska kronor.

Av pengarna föreslås 500 miljarder euro som rena bidrag och 250 miljarder som lån, berättar von der Leyen.

– Det är ganska unikt att man gör en sådan enorm satsning. Det som är unikt att länderna kommer låna för det här. Det har hänt förut men inte en sådan här stor summa. Man måste skaffa pengar och det snabbt, säger Marcus Carlehed utrikesreporter på SVT.

Länder som Sverige, Österrike, Nederländerna och Danmark är inte helt nöjda med att ge bidrag.

– De är länder med starka ekonomier, och har ingen lust att gå in och ge bidrag till länder i Sydeuropa, i alla fall inte som det här förslaget ser ut nu. Sverige kommer vilja ha ner den här bidragsnivån. Sverige ska självklart stötta länder men vill att det ska ske som lån, för det här handlar om väldigt mycket om bidrag. Sverige kommer få betala pengar som går till Sydeuropa, säger Marcus Carlehed.

Betala till 2058

EU-kommissionen vill som väntat att medlemsländerna ger garantier till kommissionen för att låna upp stödpengarna – ungefär som när en vanlig person går i borgen för ett lån.

De gemensamt upplånade pengarna ska sedan börja betalas av igen först år 2027 och då av hela EU – ända fram till senast år 2058.

Avbetalandet ska alltså inte göras av de länder som fått de lånade pengarna och bidragen. I stället ska EU amortera tillsammans genom en kombination av åtgärder: inbesparningar i olika EU-satsningar, höjda EU-avgifter samt nya inkomstkällor.

För det sistnämnda nämner kommissionen exempelvis planer på att utöka systemet med utsläppsrätter även till flyget och sjöfarten, införa en digitalskatt samt börja ta ut en sorts importskatt för varor från länder där man inte har lika långtgående klimatkrav.

Miljardbudget

Kommissionens nya förslag om långtidsbudget för åren 2021–2027 bygger på det senaste kompromissförslaget från EU:s permanente rådsordförande Charles Michel från slutet av februari.

Jämfört med det förslaget ökas de totala utgifterna en aning, från 1 095 miljarder till 1 100 miljarder. Samtidigt är det betydligt mindre än kommissionens utgångsbud från 2018 på 1 135 miljarder euro.

Sverige har emellertid under hela den långa budgetdiskussionen krävt att siffrorna måste ner kring omkring 1 000 miljarder – maximalt motsvarande 1,0 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomster, BNI.

Fler detaljer om vad som föreslås väntar under en hel rad presskonferenser med tunga EU-kommissionärer under de kommande dagarna.

Fakta: Nya budgetförslaget

Visa

EU-kommissionens nya förslag till långtidsbudget för åren 2021-27 landar på totalt 1 850 miljarder euro, men omfattar då även de 750 miljarder som ingår i återhämtningsstödet efter coronakrisen, döpt till Nästa generations EU (NGEU). Så här ser fördelas utgifterna på olika budgetkapitel:

Budgetkapitel; Pengar totalt;varav i NGEU;jämfört med ursprungsförslaget, exklusive NGEU;

Inre marknaden och innovation;210,5;69,8;-25,6;

Sammanhållning och värden;984,5;610;-17,5;

Naturresurser och miljö;402;45;+20,4;

Migration och gränsförvaltning;31,1;0;+0,2;

Säkerhet och försvar;29,1;9,7;-4,9;

Grannländer och omvärlden;118,2;15,5;-6,3;

EU-förvaltning;74,6;0;-1;

Totalt;1 850;750;-34,6;

Alla summor är i miljarder euro. Budgetkapitlet sammanhållning och värden är i huvudsak olika former av regionalstöd. Under naturresurser och miljö ligger all jordbrukspolitik.

Källa: EU-kommissionen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet