Kartan är Stalins fel. 1936 blev Kirgizistan en sovjetrepublik. Stalin drog gränserna utan hänsyn till folkgrupper. Det skapar konflikter än idag när minoriteter i de olika länderna känner sig förtryckta av majoritetsfolket.
Etniska strider
Därför kan flyktingströmmar av uzbeker från Kirgizistan in i Uzbekistan starta en rörelse av etniska strider i området och utlösa andra kriser.
Redan finns konflikter om den delade bördiga Fergana-dalen och Kirgizistans rika vattenkällor som bl a rinner ner i Uzbekistan. (Det kan ju tilläggas att Uzbekistan är en tämligen vidrig diktatur.)
År 1999 trängde en militant muslimsk gerilla, IMU, in i Kirgizistan. Olika grupper med kontakter till al-Qaida med filialer har intresse av Kirgizistan och dess grannar.
Om främmande makter skulle ingripa (Ryssland, USA, FN) i dagens kris, kan det bli en kick för al-Qaidas vänner att också börja slåss mot otrogna inkräktare.
Obamas prestigekrig
USA och Ryssland har var sin militärbas i området, och Ryssland har lovats ännu en. För USA är basen viktig för kriget i Afghanistan och Pakistan. Det är Obamas prestigekrig. Minsta rubbning i maktförhållandena kan därför få stora följder.
Samtidigt kämpar Ryssland och USA om inflytande i området. De två bevakar terrrorister, men de bevakar också varandra. Rysslands inblandning i Kirigizistans politik är ett faktum – men ofta dolt i dunkel.
Ryssland minns
Ryssland har hittills legat mycket lågt. Det verkar inte som om man vill ingripa. Orsaken kan vara rädsla för det förflutna: Ryssland minns hur man 1979 ockuperade Afghanistan och hamnade i ett nästan tioårigt inbördeskrig med olika muslimska grupper.
Också internationell brottslighet har intressen: Kirgizistan är ett viktigt centrum för narkotikahandeln från Afghanistan till Ryssland. Den störtade presidenten Bakijevs klan anses ha goda kontakter med knarkkarteller.
Landet är också rikt på värdefulla mineraler. Man exporterar sällsynta metaller till USA. Råvarutillgångarna gör att också grannen Kina har intresse av att agera i landet. Redan Stalin lät slavarbetare arbeta i gruvorna.
Mönsterrepublik
När Kirgizistan gjorde sig fritt från Sovjet i början av 90-talet sågs det som en demokratisk mönsterrepublik under president Akajev. Men han utvecklades alltmer till en diktator.
Så 2005 störtades han i ”tulpanrevolutionen”. Efterträdaren Bakijev utvecklade sig på samma sätt och störtades i april 2010.
Det spända läget i Kirgizistan berör alltså hela regionen. Med Kirgizistan i centrum kan allt hända. Och det är delvis Stalins skuld.
Bo Inge Andersson, utrikeskommentator, SVT