Regeln om att en president bara får sitta två på varandra följande perioder är fastslagen i Kinas grundlag. Om den tas bort skulle det öppna för ett fortsatt maktinnehav för den sittande statschefen Xi Jinping då hans mandat löper ut 2023. Även vicepresidenten omfattas av förslaget.
– Det har varit tveksamt om Xi Jinping verkligen har en ställning inom kommunistpartiet som gör stora ändringar möjliga, men det visade han i dag, säger Susan Ritzén.
Tydlig ledare
Begränsningarna i antalet mandatperioder tillkom efter Maos död, när det fanns viss kritik mot hans långa enväldiga styre. Sedan dess har kommunistpartiets topp bestått av fler personer.
– Xi Jinping har sedan sitt tillträdet behandlat den mer som en regering, med sig själv som tydlig ledare, säger Ritzén.
Kan tolkas som krav på lydnad
Enligt Ritzén var det var väntat att det skulle komma förslag om att Xi Jinpings eget politiska manifest skulle ingå i grundlagarna – men tillägget som kom i slutet av februari; att alla inom administrationen också måste svära trohet åt konstitutionen, kan tolkas som nya krav på total lydnad.
– Det återstår att se hur Xi Jinping väljer att utnyttja kommande lagändringar, men som jag läser dem innebär det en president med mer formell makt än någon tidigare kinesisk ledare, med undantag för Mao, säger hon.
Mao Zedung var kommunistpartiets ordförande från grundandet 1949 och ända till sin död 1976.