Daniel Bengtsson, kommunikationschef på Greenpeace Norden, säger att rättegången mot norska staten om oljeborrning i Barents hav kan bli prejudicerande. Foto: TT/Privat

Klimaträttegång mot norska staten inleds

Uppdaterad
Publicerad

Den 14 november inleds en rättegång i Oslo tingsrätt där Greenpeace och norska Natur og Ungdom har stämt norska staten för att den öppnat för ny oljeborrning i Barents hav.

– Det kan bli ett viktigt prejudicerande fall, säger Daniel Bengtsson, kommunikationschef på Greenpeace Norden.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, säger att om rättegången blir en framgång för Greenpeace, skulle det få en oerhört stor betydelse i Norge.

– Det skulle markera gränsen för fortsatta oljeborrningar i området. Dessutom är det möjligt att en sådan dom skulle tvinga fram en seriös, och på sikt nödvändig, diskussion i Norge om den framtida oljeborrningen överhuvudtaget, skriver han i ett mejlsvar till SVT Nyheter.

Norge har skrivit under Parisavtalet

Det finns två huvudorsaker till varför Greenpeace – tillsammans med den norska organisationen Natur og Ungdom – valt att stämma den norska staten.

– Dels är det för att Norge har skrivit under Parisavtalet om klimatet, där de lovade att begränsa utsläppen. Bara veckor efter undertecknandet öppnade Norge för oljeborrning i ett helt nytt område i Barents hav – den 23:e rundan, som det kallas. Det är alltså 23:e gången som Norge ger tillstånd till oljeborrning och det var första gången på 20 år. Det tycker vi är helt vansinnigt när de undertecknat Parisavtalet, säger Daniel Bengtsson.

Paragraf i norska grundlagen prövas

– Men vårt starkaste argument bygger på paragraf 112 i den norska grundlagen, som säger att det är statens ansvar att säkra en hälsosam och säker miljö för framtida generationer. Det var 2014 som formuleringen om statens ansvar lades till, och nu ska den prövas i rätten för första gången, säger han.

Enligt Daniel Bengtsson finns det liknande formuleringar i grundlagen i 90 andra länder och därför kan den här domen få prejudicerande effekter i andra klimaträttsfall.

– Det kan också bli prejudikat gällande om man kan ställa stater till svars för löften de gett i Parisavtalet, säger han.

Kan nå framgång i målet

Jonas Ebbesson utesluter inte att Greenpeace och Natur og Ungdom kan få framgång i målet.

– Norges Högsta domstol har i andra mål beaktat den tidigare lydelsen av miljöklausulen i Norges konstitution. Den nya lydelsen, som är skarpare, kan komma att påverka tolkningen och tillämpningen av andra lagar i mer miljövänlig och hållbar riktning. Det kan avse både Greenpeaces talerätt och utgången i sakfrågan, säger han.

Varför är det viktigt att driva det här fallet?

– Ny exploatering av kol och olja är det som behöver stoppas först. Man räknar med att det tar minst ett årtionde innan produktionen kan komma igång och det innebär att det handlar både om vår nuvarande situation men också om situationen i framtiden, säger Daniel Bengtsson på Greenpeace.

Vad händer om ni inte vinner? Ska ni överklaga?

– Det kan vi inte säga än utan vi får ta det avgörandet då. Det här är ganska dyra processer att driva, säger Daniel Bengtsson.

Enligt Jonas Ebbesson är det rättsligt sett ingenting som ”händer” om Greenpeace och Natur og Ungdom inte vinner:

– Möjligen skulle en sådan dom klargöra att miljöklausulen inte har den potential som många hoppats. Då består tillstånden som Greenpeace vill få upphävda.

En framgång kan få stor betydelse

Daniel Bengtsson säger att om Greenpeace vinner målet skulle den 23:e borrningsrundan stoppas.

– Så förstår jag det. De 13 bolag som fått licenser skulle inte få börja borra. Det blir också intressant att se vilken effekt domen kan få i andra länder. Det som sker i Oslo är inte bindande i andra länder, men vi har sett att andra klimatfall har använts som argument i rättegångar, säger Daniel Bengtsson.

Jonas Ebbesson tror också att om Greenpeace vinner målet mot norska staten skulle det få konsekvenser även på andra håll.

– En framgång för Greenpeace säkert inspirera andra runtom i världen att undersöka möjligheterna till liknande processer, säger han.

Fakta: Rättegången mot norska staten

Greenpeace lämnade in stämningsansökan tillsammans med Natur og Ungdom, Norges största miljöorganisation för unga.

Rättegången ska pågå till 23 november och sedan kan domen dröja mellan fyra och tolv veckor, enligt Daniel Bengtsson på Greenpeace.

Fakta: Klimaträttegångar

Rättegångar där medborgare stämmer stater för klimatbrott har blivit allt vanligare. Ett fall var i Nederlängderna 2015, den sk Urgendarättegången, där en domstol bestämde att utsläpp av växthusgaser ska minska med 25 procent i Nederländerna senast 2020.

Enligt Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, var det en viktig dom både i Nederländerna och andra länder.

”Om domen ändras i appellationsdomstolen kommer dess rättsliga betydelse i Nederländerna så klart att reduceras, men inte nödvändigtvis dess politiska betydelse. Urgenda-domen har dessutom stimulerat överväganden om liknande processer i andra länder, och det är inte säkert att en ändrad utgång i appellationsdomstolen påverkar det”, skriver han i ett mejl till SVT.

Enligt Sveriges Radio fanns i våras nästan 900 liknande rättsfall i 24 länder.

I USA har organisationen Our Children's Trust stämt USA:s regering för bristande ansvar i klimatfrågan. De målsägande är 21 barn och unga  i åldrarna 9 till 20 år.

I Sverige stämde en rad ungdomsorganisationer förra året staten för försäljningen av Vattenfalls brunkol i det sk Magnoliamålet. Stockholms tingsrätt meddelade att den inte tänkte ta upp målet. Beslutet har överklagats till hovrätten.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.