Uppvärmningen

Temperaturen har redan stigit 1,1 grad och det är människan som har orsakat det genom utsläpp från fossila bränslen och jord och skogsbruk. Så här varmt har det inte varit på över 100.000 år och uppvärmningen har inte gått så här fort på minst 2000 år. Det mesta har skett de senaste 50 åren.

Isarna

Inlandsisarna på Grönland och i Antarktis smälter fortare nu än för bara 20 år sedan. Nästan alla glaciärer i bergsområden krymper. Havsisen kring Nordpolen blir allt mindre och tunnare. Ytan har minskat med omkring 40 procent sedan 80-talet, och är sommartid mindre än på 1000 år.

Havsnivån

Sedan 1900 har havsnivån stigit med tjugo centimeter, dels på grund av smältande isar och dels på grund av att varmare vatten expanderar. Till 2100 bedöms havet stiga mellan en halv och en meter, för att sedan fortsätta stiga flera meter de närmaste århundradena.

Extremväder

FN:s klimatpanel säger att människans utsläpp av klimatgaser har gjort vissa extremväder värre. Det slår redan hårt mot människor. Tydligast samband finns när det gäller värmeböljor och skyfall som blivit vanligare och mer intensiva sedan 50-talet. Även havet drabbas allt oftare av värmeböljor. När det gäller orkaner och tropiska stormar är det mer osäkert.

Mat och vatten

Mat och vattenbrist hotar miljontals människor. Skördeökningar har bromsats och IPCC varnar för att jordbruksmark kan bli oanvändbar. Över tre miljarder människor pekas ut som sårbara. Fattigdom förvärrar effekterna.

Hot mot naturen

Klimatförändringarna har redan ställt till med allvarlig skada på många ekosystem, och djur och växter riskerar att utrotas, till exempel koraller. Många arter drivs mot polerna eller upp på högre höjd.

Hur mycket måste utsläppen minska?

Utsläppen ökar men i långsammare takt än tidigare. Redan vid början 2030-talet kommer troligen målet om max 1,5 grads uppvärmning ha passerats. För att undvika det måste utsläppen vända ner inom ett par år och nästan ha halverats innan 2030 för att vara nere på noll till 2050. Det är 25 år tidigare än om man ska klara max två graders uppvärmning. I alla troliga scenarier krävs att stora mängder koldioxid sugs ut ur atmosfären.

Den senaste stora sammanfattningen AR5 kom 2014. Sedan dess har IPCC släppt sex rapporter. De sammanfattas nu i panelens sjätte huvudrapport AR6.

Den innehåller förutom tre specialrapporter om hav och isar, landanvändning, och 1,5-gradersmålet, även tre rapporter om den naturvetenskapliga grunden (2021), om effekter och anpassning, och om vägar till minskade utsläpp (2022). 

Intergovernmental Panel of Climate Change (IPCC)  är FN:s klimatpanel som sammanställer det senaste vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar med hjälp av tusentals forskare och experter världen över. Dess rapporter är de tyngsta bedömningarna av läget för klimatet som finns.  

Panelen skapades 1988 för att ge beslutsfattare ett underlag om klimatet och för att avgöra om människan påverkade. Den svenske klimatforskaren Bert Bolin var en av grundarna och panelens första ordförande (1988-98). 

Klimatpanelen analyserar vad olika scenarier för utsläppen betyder för uppvärmningen, vilka konsekvenser den kan få, och analyserar olika sätt att minska utsläppen. Men panelen föreslår inte vilka åtgärder som är bäst. 

Sedan den första rapporten 1990 har klimatpanelen blivit allt säkrare på att klimatförändringen är människans fel. Den senaste rapporten slår fast att det är ”otvetydigt” människans utsläpp som orsakat den pågående uppvärmningen.  

IPCC är en mellanstatlig panel där ländernas regeringar är delaktiga i hur rapporterna formuleras. Men det betyder inte att resultatet är politiskt styrt. Det finns en lång och detaljerad process för hur rapporterna tas fram för att garantera trovärdigheten. De tar flera år att sammanställa.  

Länderna utser genom IPCC huvudförfattare för rapporternas olika delar, och dessa tar sedan hjälp av hundratals andra experter. Utkasten granskas av tusentals forskare. De fullständiga rapporterna kan omfatta flera tusen sidor. Arbetet är frivilligt och utan betalning