Ingenting tyder nu på att den konservativa regeringen i Warszawa nu kommer att låta sig påverkas. Dagens beslut snarast förstärker och utvidgar klyftan som verkar allt djupare mellan öst och väst inom EU.
Till konflikten om flyktingpolitiken, hot om indragna EU-bidrag till östländerna och dragkamp om arbetsmarknadspolitiken så läggs nu en upptrappad strid om rättsväsendet i Polen.
Passionerad Polen-kritiker
EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans borde vara en bra förhandlare med Polen. Han är socialdemokrat från Nederländerna, tidigare diplomat i Sovjetunionen och kommunisttidens Östeuropa. Han hyllar Polen och polackerna för att de bidrog till järnridåns fall.
Men trots hans erfarenheter i bagaget har två års förhandlingar med Polens konservativa regering, misslyckats. Argumenten att domstolar ska vara oberoende och att tillsättning och avsättning av domare inte ska vara beroende av det för tillfället styrande regeringspartiet har inte mött någon förståelse.
Bryssel lägger sig i
Tvärtom har regeringstrogna medier i Polen beskrivit det som att ”byråkrater i Bryssel” konspirerat ihop med den liberala oppositionen i Polen. Som en fiende i Bryssel betraktas också Polens liberale förre premiärminister Donald Tusk, som nu är ordförande för EU:s alla regeringschefer, utsedd trots den polska regeringens uttryckliga motstånd.
EU-kommissionens kritik har i stort avfärdats som inblandning i Polens inre angelägenheter, som ännu ett exempel på att Bryssel och EU klåfingrigt lägger sig i för många frågor.
Allvarligt och långtgående
Artikel 7 i EU-fördraget infördes för att medlemsländer inte ska kunna bryta mot grundläggande regler om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsväsendets politiska oberoende.
Att EU-kommissionen pekar ut ett EU-land som odemokratiskt är oerhört långtgående, och det har inte skett tidigare.
Nu följer en omröstning om Polen ska få en varning också från övriga medlemsländer. Den varningen lär gå igenom, eftersom det räcker med kvalificerad majoritet och stora länder som Tyskland och Frankrike har sagt att de stöder EU-kommissionens linje mot Polen.
Kontraproduktiv atombomb?
Men om Polens regering står fast lär det blir svårt att gå vidare. För det krävs enhällighet om EU ska genomföra det som har kallats ”atombomben” i EU-fördraget. Om ett land ska anses ha så allvarliga brister att landet ska fråntas rösträtten så måste det beslutas enhälligt av alla länder, med undantag för det utpekade landet.
Eftersom regeringen i Ungern, kanske också i Tjeckien och Slovakien, väntas rösta emot och stödja Polen så väntas inte förslag om borttagen rösträtt gå igenom.
Regeringen i Warszawa är förstås medveten om spelreglerna. Frågan är om kommande heta diskussioner ändå påverkar Polens regering och president eller om dagens beslut snarare är kontraproduktivt och leder till än mer fastlåsta positioner mellan Polen och EU.