Det blev ett nej i Danmarks folkomröstning om ett fördjupat rättsligt sammarbete med EU. Vid halv elva tiden på torsdagskvällen när så gott som alla rösterna var räknade hade nej sidan 53 procent av rösterna medan ja-sidan hade 47 procent.
– Det är en allvarlig situation för Danmark eftersom att bekämpa kriminalitet är en av de viktigaste uppgifterna vi har, sade Mette Frederiksen, socialdemokraternas partiordförande som kämpat för ett ja.
Mette Fredriksen förväntar sig nu att statsministern Lars Lökke Rasmussen (V) kallar in till förhandlingar om Danmarks framtid i Europol.
Rasmussen kommer redan på fredag träffa både europeiska rådets ordförande Donald Tusk och EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker för att försöka få ett pararellavtal om Europol på plats. Dessutom kommer den danska stadsministern att träffa EU-ländernas ambassadörer i nästa vecka.
– Jag har full respekt för danskarnas val men självklart hade jag velat se en annan utgång, sda Lars Lökke Rasmussen på en presskonferens direkt efter att rösterna hade blivit räknade.
Statsministern ville ha ja
Regeringen med statsminister Lars Lökke Rasmussen från liberala Venstre ville ha ja i folkomröstningen. Argumentet var att tätare polissamarbete inom EU behövs för att kunna jaga stulna bilar, människosmugglare, terrorister och pedofiler.
Nej-sidan ansåg att Danmark ska behålla nuvarande undantag i Danmarks medlemskapsavtal med EU. Nej-sidan fruktade att tätare polissamarbete skulle påverka Danmark på andra rättsliga områden och att utökat polissamarbete kan uppnås med separata avtal.
På nej-sidan finns Enhedslisten, Dansk folkeparti och Liberal Alliance. Detsamma gäller den tidigare så mäktiga rörelsen Folkebevaegelsen mod EU.
Fakta: Danska omröstningen
Väljarna i dagens folkomröstning har röstat ja eller nej till att ersätta dagens rättsförbehåll (i princip undantag från ett visst EU-samarbete) med en så kallad tillvalsordning.
Den borgerliga Venstre-regeringen har ingått en uppgörelse med Socialdemokraterna, Socialistisk Folkeparti och Konservative om att säga ja till tillvalsordningen och därmed ansluta sig till 22 förordningar som Danmark inte är en del av i dag.
Syftet med uppgörelsen är att ersätta det undantag som infördes efter att danskarna sade nej till Maastrichtfördraget 1992 och som ställer Danmark utanför en rad direktiv och förordningar.
Ja-sidan bygger bland annat sin argumentation på att polisen får det svårare att bekämpa brottslighet utan tillvalsordningen.
Nej-sidan varnar för att mycket makt förflyttas från politiker i Danmark till politiker i EU.
I folketinget finns det en majoritet för förslaget att ersätta förbehållet med en tillvalsordning.