Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december i år. Foto: Alberto Pezzali/TT

Knappt om tid för brexitsamtal på distans

Uppdaterad
Publicerad

Trots coronakris och stor tidsbrist vill Storbritannien inte förlänga förhandlingstiden kring brexit. Hänsynslöst, tycker Skottland.

Webbmöten får ersätta förhandlingsborden när EU och Storbritannien återupptar samtalen om handel, fiske och andra samarbeten efter brexit.

Veckans runda drogs igång av EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och brittiske kollegan David Frost på måndagen och följs av tre dagar med långa för- och eftermiddagspass för de olika förhandlingsgrupperna.

”För att nå verkliga och påtagliga framsteg till i juni”, sades i ett gemensamt uttalande i förra veckan.

”Vi säger nej”

Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari, men lyder under övergångsregler fram till den 31 december i år. Om inte parterna dessförinnan kan enas om handelsregler och liknande finns risk för en ”hård” brexit, med hårda tullgränser och kontroller.

Britterna vill inte förlänga förhandlingstiden, även om coronapandemin har skapat en rejäl försening.

”Vi kommer inte att be om en förlängning. Om EU ber oss om det så säger vi nej. En förlängning kommer bara att dra ut på förhandlingarna, skapa ännu mer osäkerhet, göra att vi kan få betala mer till EU i framtiden och hålla fast oss vid EU-lagar i ett läge när vi behöver kunna kontrollera våra egna affärer”, skrev Frost på Twitter i förra veckan.

Skotskt missnöje

I det betydligt mer EU-vänliga Skottland är missnöjet stort. Be om mer tid – och prata dessutom med oss i Skottland, Wales och Nordirland, manar den regionala regeringen i Edinburgh och kallar den brittiska regeringens hållning för ”hänsynslös”.

”Den skotska ekonomin har inte råd med en dubbelsmäll i form av covid-19 och ett avtalslöst utträde, eller i bästa fall ett hårt brexit-avtal, inom bara nio månader”, skriver den skotske EU-ministern Michael Russell i ett uttalande på måndagen.

Så fungerar förhandlingarna

Förhandlingarna mellan EU och Storbritannien inleddes i början av mars och var tänkta att fungera i treveckorscykler – med en veckas förberedelser, en veckas förhandlande och en veckas avrapportering. Minst tio sessioner var tilltänkta, växlingsvis hållna i Bryssel och London.

På grund av coronakrisen har schemat gjorts om och innehåller för tillfället tre inplanerade veckolånga sessioner via webben, med början den 20 april, 11 maj och 1 juni.

Förhandlingarna ska ske i elva olika grupper: varuhandel, tjänster och investeringar, transporter, energi, fiske, jämbördiga villkor för konkurrens, rättsväsende och juridiskt samarbete, deltagande i EU-program, samordning av mobilitet och social säkerhet, tematiskt samarbete samt styrning och horisontella arrangemang.

Ett avtal beräknas behöva vara klart i oktober för att hinna godkännas i tid till årsskiftet. Om förhandlingarna behöver förlängas kan även Storbritanniens övergångsperiod efter EU-utträdet förlängas. I så fall måste dock beslut om det tas senast den 1 juli.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.