Värmeböljor och skogsbränder har skakat Australien och Tasmanien i över en veckas tid. Hundratals hem har förstörts i bland annat delstaten New South Wales och fortfarande härjar runt 120 bränder i området, varav 15 stycken uppges vara utom kontroll enligt brandmännen som arbetar med släckningsarbetet.
Medeltemperaturen under januari månads första sex dagar hamnade i topp bland de 20 hittills varmaste dagarna som någonsin uppmätts i landet.
Det var så varmt att landets meteorologiska institut tvingades utöka sin temperaturskala med en ny djuplila färgkod för temperaturer över 50 grader. Till helgen väntas nu en ny värmebölja komma in över Australien med medeltemperaturer över 40 grader, enligt The Herald Sun.
Den ihållande värmen utgör dock inte enbart en risk för bränder utan även en risk för kroppen som är känslig för höga temperaturer.
Kroppens försvar mot hettan är avdunstning
Kroppen fungerar som bäst när den har en temperatur mellan 36-37,5 grader. Ju varmare det blir desto mer måste kroppen svettas för att kyla ner sig, vilket i sin tur fort kan leda till uttorkning.
– En vanlig missuppfattning är att folk tror att det räcker med att dricka en massa vatten, men de glömmer att fylla på med salt, säger Claes-Roland Martling, specialistläkare i intensivvård på Karolinska institutet.
Saltbristen skapar en vätskerubbning som gör att man blir svag, får huvudvärk och hjärtklappning. Man kan även bli aggressiv och få kramper i musklerna.
– När en överhettad kropp försöker avdunsta så går blodet ut mot huden där vattnet dunstar av, resultatet blir att det blir väldigt mycket blodflöde i huden istället för i resten av kroppen där det också behövs för alla organ, förklarar han.
Barn och äldre särskilt utsatta
– Det som till slut händer om man inte ersätter vätskebristen är att man får en cirkulationskollaps, det vill säga inte tillräckligt med blodvolym, säger Claes-Roland Martling.
Särskilt utsatta för att drabbas av hälsofarligt värmeslag (hypertermi) är äldre, små barn, gravida kvinnor och personer med kroniska sjukdomar eller som tar vissa läkemedel.
– Barn eftersom att de inte själv kan reglera vätskeintaget utan behöver hjälp från en vuxen. Äldre på grund av att de ofta redan har nedsättningar eller fel på organen, säger han.
Enligt Världshälsoorganisationen är den optimala temperaturen att vistas i mellan 18-24 grader. Är det över 35 grader och hög luftfuktighet så ökar hälsoriskerna, och temperaturer över 40 grader kan vara farliga även om luftfuktigheten är låg.
Kan leda till döden
– Det är svårt att säga hur länge man kan vistas i 40-50 gradig värme, men ju mindre man kompenserar, genom att fylla på med vätska och salt, desto kortare tid fungerar det, förklarar Martling.
Värmeslag i sig kan resultera i permanenta skador på de inre organ, som njur- och leversvikt, lungödem, hjärnskador, koagulering av blodet och hjärtarytmi.
– Om man inte uppsöker en kyligare plats så blir det till slut så att kroppen förlorar sin temperaturregleringsförmåga vilket gör att man kan få en cirkulationskollaps och till slut dö, förlarar han.
Under värmeböljan 2003 i Europa, som var den varmaste sommaren sedan 1500-talet, så dog uppskattningsvis mellan 35.000-70.000 personer. Mest utsatta för risk för värmeböljor är de som bor i Australien och USA.