Det var redan den femte augusti som ett undantagstillstånd infördes i landet, ett beslut som nu förlängts. Minst 200 personer ska ha dött och omkring 6 000 personer skadats vid händelsen, vars orsak ännu inte är helt klarlagd.

Armén har därmed makten att inskränka yttrandefriheten, mötesfriheten och pressfriheten.

De får även befogenhet att ta sig in i människors hem och gripa personer som man anser är ett säkerhetshot.

Samtliga av landets rättsfall ska även äga rum i militärdomstolar, något som fått kritik av bland annat människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Enligt SVT:s mellanösternkorrenspondent Stina Blomgren så är beslutet kontroversiellt även inom landet.

– Många oroas för att man sätter in större militär maktbefogenhet mot protesterna. Jag såg själv att man använde en stor mängd våld i helgen under protesterna, säger hon till SVT Nyheter.

Stora demonstrationer

Sedan explosionen har stora demonstrationer arrangerats i Libanon mot styret i landet, som förutom att ha pekats ut som ansvariga för händelsen anklagas för utbredd korruption. Demonstranter har mötts av tårgas och gummikulor av kravallpolis.

Tidigare i veckan beslutade regeringen sig för att avgå.

– Explosionen i Beirut var ett resultat av inhemsk korruption. Vi står tillsammans med folket i begäran om att de ansvariga för detta brott ställs inför rätta, sa Hassan Diab, då sittande premiärminister, efter beslutet.