Hittills har minst 510 människor dödats, 2 467 skadats och över 75 000 har tvingats fly från sina hem i striderna i Libyen. Foto: Esam Omran Al-Fetori/Reuters/TT

Libysk krigsherre säger nej till eldupphör

Uppdaterad
Publicerad

Nej, det blir inget avtal om eldupphör. Så löd budskapet från den libyske krigsherren Khalifa Haftar när han träffade Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris och avslog dennes begäran om att låta vapnen tystna.

Offensiven mot huvudstaden Tripoli som Haftar och hans Libyens nationella armé (LNA) satt in har pågått sedan den 4 april.

Hittills har minst 510 människor dödats, 2 467 skadats och över 75 000 har tvingats fly från sina hem, enligt FN. Men miliser lojala mot den internationellt erkända enhetsregeringen (GNA) och premiärminister Fayez al-Sarraj har svarat och offensiven har kört fast.

Politisk dialog behövs

Enligt en källa nära Macron sade Haftar att en politisk dialog behövs för att lösa konflikten men också att det just nu saknas förutsättningar för ett eldupphör.

Källan påminner om att Haftar motiverat offensiven med att ”privata miliser och extremistgrupper” fått utökat inflytande i Tripoli.

Fakta: Kaoset i Libyen

Libyen är splittrat i flera delar som styrts av olika politiska fraktioner.

Demonstrationer i grannländerna Tunisien och Egypten i början av 2011 utlöste en väpnad revolt mot diktatorn Muammar Gaddafi. Den 20 oktober fångas han och dödas i hemstaden Sirte öster om Tripoli och en övergångsregering bildas.

Under de kommande åren leder attacker mot ambassader och konsulat, däribland USA:s, till att flera länder kallar hem ambassadpersonal från Libyen.

Efter en maktkamp mellan flera grupper 2014 bildas två regeringar. I Tripoli, huvudstaden som ligger i den västra änden av landets Medelhavskust, finns en internationellt erkänd enhetsregering. I Tobruk, en kuststad i öst, finns en annan regering som stöds av fältmarskalken och krigsherren Khalifa Haftar.

Västmakter anser att Tripoliregeringen är det bästa alternativet för att stävja ett rådande kaos med extremistiska och islamistiska grupperingar. Tobrukregeringen får å sin sida stöd för sin sak av Egypten och flera arabländer, som anser att dess hårdhandskar är det bästa alternativet.

Sommaren 2017 enades sidorna i princip om vapenvila. I maj i fjol kom de överens om att hålla president- och parlamentsval, men några sådana har ännu inte genomförts.

Parallellt med det instabila läget i landet har Libyen också blivit en knutpunkt för smuggling av migranter och flyktingar till Europa, inte minst från afrikanska länder söder om Sahara.

I år har Khalifa Haftar och hans Libyens nationella armé (LNA) i en svepande offensiv lagt under sig stora delar av landet och attackerar Tripoli, men har kört fast när motståndet hårdnat.

Källa: TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.