Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Här är planerna för den nya ön. Foto: Arkitema

Jättelik konstgjord ö kan bli Köpenhamns nya stadsdel

Publicerad

I en smäll ska Köpenhamn klimatsäkras och bostadsbristen lösas.

På fredagen röstade en klar majoritet i Folketinget för att gå vidare med planerna för den konstgjorda ön Lynetteholm. På motståndarsidan finns miljöexperter som varnar för konsekvenserna av jättebygget.

Med 85 röster för och tolv emot antog danska Folketinget på fredagen lagen som öppnar upp för bygget av Lynetteholm, Köpenhamns nya stadsdel.

Tanken är att den jättelika konstgjorda halvön, stor som 400 fotbollsplaner, bland annat ska rymma 35 000 invånare, lika många arbetsplatser och en lång sandstrand.

Och inte bara det. Ön ska även bli ett skydd mot klimatförändringar.

Utanför den nya kustremsan ska ett dammsystem byggas i syfte att skydda huvudstaden både från stigande havsnivåer och stormfloder.

– Lynetteholm är en del av svaret på några av problemen vi har i Köpenhamn. Vi måste ha en stormsäker stad och vi måste tillhandahålla fler bostäder, samtidigt som det inte går ut över de gröna områdena, säger Lars Weiss (S), överborgmästare i Köpenhamn till Danmarks Radio.

Varnar för minskat djurliv

Men alla är inte lika övertygade som Danmarks styre om Lynetteholm.

Miljöexperter har varnat för att fiskar och andra djur som lever längs kusterna får färre platser att yngla av sig. Utbyggnaden väntas även minska på vattenflödet genom ett redan syrefattigt Öresund.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen för projektet är miljöpåverkan ofrånkomlig, på Öresund beskrivs den som ”liten till obetydlig”.

Men det stora orosmolnet, och som skapat störst debatt, är de jordmassor som kommer krävas för att bygga upp ön.

För att fylla ut den nuvarande havsbotten krävs det upp emot 80 miljoner ton jord och 28 miljoner kubikmeter sand. I snitt innebär det att 350 lastbilar kommer att fraktas fram och tillbaka fraktas genom Köpenhamn – varje dygn.

Kan bli fråga för EU-domstolen

En av dem som oroas över miljökonsekvenserna är Eva Larsen som bott i Köpenhamn hela sitt liv.

– Jag har slutat röka, men nu frågar jag mig själv varför jag har gjort det när det fortfarande kommer finnas lastbilar som kör runt med jord som kommer att damma upp i luften i många, många år, säger Eva Larsen.

Redan nästa år kan bygget av Lynetteholm, som beräknas stå klart 2070, ta fart. Striden om halvön är dock inte helt avgjord. Projektet kan mycket väl bli en fråga för EU-domstolen med hänvisning till att man inte redogjort för den samlade miljöpåverkan bygget kommer medföra med bland annat en ny tunnelbanestation.

Frågan kommer med all säkerhet även bli ett hett debattämne i november när det är kommunalval i Köpenhamn.

Lynetteholm ska bli en helt ny stadsdel i Köpenhamn som byggs på jordmassor som deponeras på havsbotten.

Den 2,8 kvadratkilometer stora halvön ska rymma cirka 35 000 invånare och lika många arbetsplatser, en tunnelbanestation och en sandstrand.

Tanken är att Lynetteholm tillsammans med den befintliga stadsdelen Nordhavn ska säkra Köpenhamn mot framtida stormfloder från nordost.

Byggandet av den konstgjorda halvön kan inledas nästa år, enligt planen. Från och med 2035 kan den börja bebyggas med hus och ungefär 2070 ska den nya stadsdelen stå helt färdig.

Enligt miljökonsekvensbeskrivningen är miljöpåverkan ofrånkomlig, men den blir lokal. Påverkan på Öresund blir ”liten till obetydlig”, enligt miljökonsekvensbeskrivningen.

Källa: Köpenhamns kommun/Transport- og Boligministeriet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer