Omsvängningen började 2019 när president Nicolás Maduro slutade bekämpa dollariseringen av ekonomin och överraskande förklarade att användandet av dollar kunde vara en nödvändig krisåtgärd för att få ekonomin på fötter. Man skulle kunna säga att regeringen till slut gav efter och tillät en ekonomisk verklighet som växt fram i det fördolda. Och sedan har det rullat på.
Marknadsorienterade reformer
I dag används dollarn helt lagligt och öppet sida vid sida med den inhemska valutan. Dollariseringen har hjälpt till med att få hyperinflationen under kontroll. Att regeringen skulle använda sig av den stora fienden USA:s valuta hade varit otänkbart för bara några år sedan. Men det är inte den enda marknadsorienterade reformen som Maduros regering genomfört.
Regeringen har lyft priskontrollerna som reglerade priset på en rad basvaror. Samtidigt tillåts import utan att betala tull vilket fyllt Venezuelas många nya affärer med utländska varor. Och på flera håll i landet lämnar myndigheterna nu tillbaka företag som tidigare exproprierats av staten.
Djupa klyftor
Varubristen som karaktäriserade landet för några år sedan är bortblåst. Och några av de miljontals venezuelaner som lämnade landet under krisen har börjat återvända. Men den ekonomiska återhämtningen har fördjupat klyftorna i samhället. I fattiga kvarter och ute på landsbygden är verkligheten en helt annan än i de bubblor av överflöd som växt fram i delar av Caracas.
Socialistledarna Hugo Chávez och Nicolás Maduros ansikten syns allt mindre på gatorna. I välbärgade östra Caracas märks istället en explosion av lyxbilar och nya exklusiva restauranger. En bidragande orsak har paradoxalt nog varit USA:s och Europas sanktioner mot personer kopplade till den venezuelanska regeringen. Landets toppskikt har helt enkelt inte kunnat resa och spendera sina pengar utomlands utan istället tvingats investera och konsumera på hemmaplan.
Ekonomisk utveckling
En ung generation mer pragmatiska politiker tar för sig inom det styrande socialistpartiet PSUV och det talas mer om ekonomisk tillväxt än antiimperialistisk kamp. Den kinesiska modellen är en förebild – släpp marknadskrafterna fria men behåll den politiska kontrollen till varje pris.
Men det finns fortfarande stor osäkerhet kring den politiska utvecklingen i landet. I kölvattnet av Ukraina-kriget har USA börjat lätta på sitt oljeembargo mot Venezuela och det spekuleras i om samtalen mellan regering och opposition ska återupptas med målet att få till demokratiska och rättvisa val.
Samtidigt kritiserar allt fler latinamerikanska regeringar den internationella isoleringen av Venezuela. För några år sedan var det många som räknade bort president Maduro. Men han har visat sig vara en skicklig politisk överlevare.