– Det handlar om att försöka ta sig ur låsningen där regeringen och oppositionen har så motstridiga intressen, säger SVT:s latinamerikakorrespondent Tigran Feiler.
Oppositionen kräver reformer i valsystemet, som man anser är helt i händerna på Maduros socialistparti, för att få till verkligt fria val. Från regeringens sida handlar det om att få omvärlden, främst USA, att häva de ekonomiska sanktionerna mot landet.
Ekonomi i fritt fall
Venezuela är i djupaste kris. Ekonomin i vad som skulle kunna vara ett av latinamerikas rikaste länder har krympt med över 80 procent sedan 2013 då socialistledaren Hugo Chávez avled och Nicolás Maduro, som saknade företrädarens folkliga stöd, tog över makten.
Det ekonomiska moraset beror enligt Tigran Feiler på korruption, vanskötsel av ekonomin samt beroendet av oljeexport. Inkomster som försvunnit då sanktioner införts mot landets regim på grund av bristen på demokrati och mänskliga rättigheter.
Tidigare förhandlingar har brutit samman, men i maj ändrade oppositionen strategi och sade sig vara redo att föra nya samtal för att lösa den politiska krisen i landet. I juni uppgav USA, Kanada och EU att de var villiga att ompröva sanktionerna mot den impopuläre Maduros regering om en dialog med oppositionen ledde till betydande framsteg mot fria och rättvisa val.
Oppositionen splittrad
Förhandlingarna i Mexiko sker under norsk medling. En svårighet är enligt Tigran Feiler att oppositionen är splittrad. Alliansen bakom Juan Guaidó, som stora delar av världen utropade till landets legitime president efter valet 2018, är ett minne blott.
– De venezuelaner jag pratat med är ganska uppgivna och har inga större förhoppningar. ”Det här har vi sett förut”, säger de. En bekant konstaterade cyniskt att regeringens förhandlare säkert gärna åker till Mexiko för att få lite semester i ett fint land med god mat.
Förutom fattigdom plågas Venezuela av en omfattande kriminalitet som gör landet till ett av världens farligaste. 12 000 människor dödades genom våld år 2020, enligt nationell statistik. Enligt UNHCR har mer än fem miljoner människor flytt från landet sedan 2014, främst till grannländer i Sydamerika.
