Många besvikna efter att klimatmötet avslutats. Foto: Scanpix

Många kompromisser på klimatmötet

Publicerad

Till slut lyckades deltagarna på klimatmötet i Warszawa nå en kompromiss. Men besvikelsen över det bleka resultatet är på många håll stor.

Två veckors klimatförhandlingar är nu över. Länge såg det ut som det skulle bli ett totalfiasko, men på lördagen, en dag över tiden, lyckades man komprissa fram överenskommelser på de tre prioriterade områdena.

Strax före halv åtta på lördagskvällen kunde en trött men nöjd ordförande meddela:

– Jag har nöjet att berätta att vi har nu överenkommelser om de tre områden som vi prioriterade under det här mötet: att staka ut en färdplan till Paris 2015, att enas om den finasiella klimatpolicyn och till sist hur de länder som redan drabbas av klimatförändringar ska ersättas, sa polens miljöminister som varit ordförande för klimatmötet.

Började med dålig stämning

– Det har varit väldigt svårt, det började med väldigt dålig stämning när Japan och Australien deklarerade att man överger sina tidgare löften om utsläppsminskningar. Men sen har vi i arbetat hårt i 40 olika arbetgrupper och ändå kommit fram till ett resultat, säger miljöminister Lena Ek till SVT.

Lena Ek och Sydafrikas miljöminister Edna Molewa medlade i den sista delen, den om långsiktiga klimatskador. De kallade till sig parter och experter och lyckades slutligen lösa upp frågan.

– Vi fick ta det under förhandlingar på golvet och det är mycket ovanligt. Vi var tvungna att försöka hitta lösningar som är kreativa och som överraskar parterna, säger Ek till SVT.

Kompromissen blev att bilda en expertkommitté, där även parter kan ingå under FN:s ram, som bland annat ska föreslå hur klimatskador kan undvikas, hur denna internationella mekanism ska konstrueras men också finansieras.

Besvikelse bland många om finansieringen

I fråga om finansieringsdelen säger Ek att det fanns en besvikelse bland många riktigt fattiga länder över att länder med mer pengar inte vill bidra med mer.

Ändå ska nu rikare länderna tydligt och regelbundet rapportera om hur de ska nå 100 miljarder dollar i klimatbistånd till 2020, säger hon.

– Därmed blir det också ett tryck på de länder som har råd men som inte bidrar.

– Det är ett svek mot världens fattiga när Sverige och övriga rika länder inte kan visa hur de ska hålla sina löften om stöd till de som drabbas av klimatförändringarna. De små tillägg i avtalstexterna som beslutats om i Warszawa räcker inte på långa vägar, säger Petter Lydén, policyrådgivare i klimatfrågor på Diakonia.

Risk för ny ”Köpenhamnskollaps”

– Återigen har klimatförhandlingarna räddats men avtalet glider oss ur händerna. Det som är otroligt allvarligt är att man inte har bindande avtal, utan det blir ett slags knytkalas där man ska skicka in sina utsläppssiffror utan att det är kopplat till vad världen behöver, säger Svante Axelsson, Naturskyddsföreningens generalsekreterare, till TT.

Han menar också att tidsramen för inrapporteringen gör att sluttexterna blir klara för kort tid före mötet i Paris.

– Det riskerar att bli en ny Köpenhamnskollaps där man inte hunnit förhandla texterna.

Även Lena Ek uttrycker besvikelse om färdplanen mot ett nytt globalt klimatavtal som ska beslutas i Paris 2015 och som ska börja gälla från år 2020.

– Ambitionerna är låga, det är en frivillighet och kontrollen är för dålig. Det är en mycket svag arbetsplan, med den är i alla fall antagen, säger Ek till SVT.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer