Det Natoledda insatsen Isaf i Afghanistan blev danska trebarnspappan Mads Silbergs, 49, sista utlandsuppdrag. Insatsen blev omdebatterad i Danmark, som hade de största förlusterna i förhållande till sin folkmängd.

Mads Silberg berättar hur han tog farväl av familjen på stationen för att åka till Helmandprovinsen 2010.

– När jag tänker tillbaka skulle jag aldrig ha satt mig i den bussen, säger han.

Danmark har precis som Sverige legat långt under Natos regel om att försvarsanslaget ska vara minst 2 procent av BNP. Istället har de utmärkt sig i organisationen genom att ta sig an tuffa uppdrag.

– I Nato är det tre saker som räknas och det är bidrag, bidrag och bidrag. Är man villig att ge sitt bidrag och delta i operationer så är det klart att det ger inflytande, självfallet, säger Ann-Sofie Dahl, Nato-expert och docent i internationell politik, som levt i Danmark i 20 år.

”Hybris och önsketänkande” av Sverige

Enligt Ann-Sofie Dahl, som är för ett Nato-medlemskap, har Sverige aldrig varit närmare att ansöka. Hon beskriver Sverige som ”den svagaste länken i Östersjön”.

– Det har funnits en idé i Sverige om att Sverige är så strategiskt unikt att man inte behöver vara med i Nato, vi kommer ändå få skydd, amerikanerna kommer i alla fall. Det där är både hybris och önsketänkande, säger hon.

Tror du att Sverige är beredda på den mänskliga kostanden av ett Nato-medlemskap?

– Det vet jag inte om man är. Man ska kanske tänka i de termerna också. Men jag tycker det är märkligt om man inte förstår vad åtagandet innebär, säger Ann Sofie Dahl.

Hör mer om Mads Silbergs berättelse och Ann-Sofie Dahls resonemang klippet ovan.