Foto: TT

Minst 26 dödade av Israels bomber

Publicerad

Israel förbereder en markoffensiv mot Gazaremsan. Samtidigt skördar flygattacker fler offer – nu är alla israeler måltavlor, meddelar Hamas. Några timmar senare började sirenerna ljuda över Israels städer.

Israel uppger att flygvapnet genomförde omkring 150 flygattacker mot ”terroristmål” på Gazaremsan under tisdagen. Bombningarna dödade minst 26 människor och skadade omkring 100, enligt den palestinska räddningstjänsten.

I den dödligaste attacken träffade en missil ett hus i staden Khan Yunis. Åtta personer uppges ha dödats där och 25 skadades – däribland barn, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Palestinska Hamas fördömde bombningarna och förklarade i ett uttalande att alla israeler nu är ”legitima” måltavlor.

Kort därpå började sirenerna varna över israeliska städer och skyddsrummen slog upp portarna. Enligt Israels försvarsmakt har de palestinska grupperna avfyrat 117 raketer över södra Israel under dagen – dock utan dödsoffer. Samtidigt har 29 raketer skjutits ned.

Längre räckvidd

Hamas förklarar att de avlossat raketer mot Tel Aviv, Jerusalem och även mot Haifa i norra Israel, omkring 16 mil fågelvägen från Gaza. Om uppgifterna stämmer har attacker genomförts med längre räckvidd än någonsin tidigare. Israels luftförsvar uppger att de har skjutit ner robotar eller raketer över Tel Aviv.

De israeliska flygattackerna, del i ”Operation Protective Edge”, riktar sig mot palestinska grupper som de senaste fyra veckorna trappat upp raketanfallen mot Israel. Våldsamheterna är de värsta i området sedan november 2012.

Enligt israeliska medier dödade militären också fyra beväpnade palestinier som försökte ta sig in i södra Israel via havet.

Våldsamma upplopp har rasat i de palestinska områdena efter ett brutalt mord på en 16-årig palestinsk pojke i Jerusalem – som ses som vedergällning för mordet på tre israeliska tonåringar.

Israel mobiliserar

Utöver flygräderna har Israels premiärminister Benjamin Netanyahu beordrat israeliska armén att förbereda sig för en markoffensiv. Israels regering har godkänt en mobilisering av 40.000 reservister.

”Israel har ingen krigsiver, men våra medborgares säkerhet är vår främsta omtanke”, säger Netanyahu i ett uttalande.

– Han skickar ett meddelande till Hamas att han menar allvar, säger Akiva Eldar, direktör för en fredskonferens som anordnas av den israeliska tidningen Haaretz, till TT.

Samtidigt har morden på tonåringarna gjort situationen känslomässig.

– Även om folk inte kände pojkarna personligen var det som om de sörjde någon de kände, säger Rebecca Greig, brittisk journalist som arbetar i Tel Aviv, till TT.

Fakta: Israels offensiver mot Gaza

Visa

Israel har genomfört en rad militära operationer mot Gazaremsan sedan den israeliska armén drog sig tillbaka 2005 – efter en 38 år lång ockupation. Några av de viktigaste har varit:

2006: Israel inleder ”Operation Summer Rain” i slutet av juni för att frita en israelisk soldat. 400 palestinier dör i fem månader av operationer. Soldaten, Gilad Shalit, friges först 2011 i utbyte mot 1.000 fängslade palestinier.

2008: I slutet av februari genomförs ”Operation Hot Winter” efter att en israelisk medborgare dött i en raketattack. 120 palestinier dödas.

2008-2009: Vid årsskiftet inleds ”Operation Cast Lead” med en massiv flygoffensiv för att stoppa raketattacker mot Israel. I den 22 dagar långa militärinsatsen dödas 1.400 palestinier och 13 israeler.

2010: Israelisk militär bordar sex skepp i en konvoj på väg mot Gaza – där den svenska organisationen Ship to Gaza deltog – och tio turkiska medborgare dödas.

2012: Flera flygattacker genomförs under året mot mål i Gaza, men i November inleds den åtta dagar långa flygoffensiven  ”Pillar of Defence”. 177 palestinier dödas och sex israeler innan en vapenvila förhandlas fram genom egyptisk medling.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer