Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Armenien inför krigslagar och mobiliserar samtliga vuxna män, sedan strider åter blossat upp mellan Armenien och Azerbajdzjan i utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Visa alla (2)
Visa alla (2)

Armenien inför krigslagar efter nya strider i Nagorno-Karabach

Uppdaterad
Publicerad

Armenien inför krigslagar och mobiliserar samtliga vuxna män, sedan strider åter blossat upp mellan Armenien och Azerbajdzjan i utbrytarregionen Nagorno-Karabach. Nu reagerar Sveriges utrikesminister.

”Jag ska diskutera situationen och andra frågor den här veckan med mina kollegor i Azerbajdzjan och Armenien”, skriver Ann Linde (S) på Twitter.

”Bekymrad över våldet mellan Armenien och Azerbajdzjan. Omedelbart behov av nedtrappning”, skriver utrikesminister Ann Linde på Twitter som svar på söndagens oroligheter.

Enligt Armeniens premiärminister Nikol Pasjinian har Azerbajdzjan genomfört storskaliga anfall mot samhällen i Nagorno-Karabach, som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet.

Premiärminister Pasjinian säger att armeniska styrkor svarat med att skjuta ned två helikoptrar och tre stridsvagnar. Enligt Nagorno-Karabachs styrande har ett antal civila liv krävts.

I ett tv-sänt tal till nationen sade Azerbajdzjans president Ilham Aliyev att ”det finns förluster bland de azerbajdzjanska styrkorna och bland civilbefolkningen som ett resultat av det armeniska bombandet”. Det rapporterar nyhetsbyrån AP.

Senare under söndagen sade Azerbajdzjans armé, enligt Reuters, att det inte finns anledning till total militär mobilisering på grund av de ökade spänningarna, eftersom armén redan är fullt bemannad.

Omvärlden reagerar

Turkiet, som är allierade med Azerbajdzjan, har reagerat på uppgifterna. Omer Celik, talesman för president Erdogans parti AKP, skriver på Twitter att Turkiet fördömer Armeniens attack på Azerbajdzjan. ”Armenien leker med elden och äventyrar regional fred”.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har, enligt Reuters, talat med Azerbajdzjans president Ilham Aliyev och meddelat att Turkiet kommer att fortsätta vara solidariska med landet.

Till det armeniska folket hälsar Erdogan att de ska stå emot ”ett ledarskap som släpar dem mot katastrof och använder dem som marionettdockor”.

Frankrike uppmanar länderna att avsluta fientligheterna och att omedelbart föra en dialog igen.

”Militära åtgärder måste snarast upphöra för att förhindra en ytterligare upptrappning”, twittrar Charles Michel, EU:s permanente rådsordförande.

Ryssland uppmanar till ett omedelbart eldupphör medan Turkiets försvarsminister säger att Armenien måste sluta med sina ”fientligheter” för att inte ”sätta hela regionen i brand”.

Ansträngd relation mellan länderna

I juli dödades 15–20 armeniska och azeriska soldater i strider. Relationerna mellan länderna har varit ansträngda sedan de blev självständiga i samband med Sovjetunionens sönderfall.

Under åren runt 1990 utkämpades ett krig om regionen Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan men har armenisk befolkningsmajoritet.

  • Under tiden för första världskriget och ryska revolutionen blev Nagorno-Karabach för första gången orsak till öppen konflikt mellan Armenien och Azerbajdzjan. Konflikten avgjordes och avblåstes tillfälligt när Nagorno-Karabach 1923 fick status av autonomt område inom det sovjetiska Azerbajdzjan.
  • Allt starkare armeniska krav på Nagorno-Karabach mot slutet av den sovjetiska perioden ledde i februari 1988 till att konflikten tog ny fart.
  • Med Sovjetunionens fall 1991 förvandlades den till ett öppet, kompromisslöst krig mellan staterna Armenien och Azerbajdzjan som skördade cirka 30 000 dödsoffer och massflykt av azerer. År 1994 slöts ett avtal om eldupphör och följande år inledde OSSE:s så kallade Minskgrupp, där även Sverige deltar, ett medlingsarbete som pågått sedan dess. Människor dödas dock fortfarande utmed demarkationslinjen.
  • Det senaste medlingsförslaget från 2009 innebär att flera tidigare azeriskdominerade regioner ska återlämnas till Azerbajdzjan och att Nagorno-Karabach därefter ska garanteras långtgående autonomi.

Källa: NE

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer