Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Myanmars ledare Aung San Suu Kyi är bortförd i en militärkupp. Foto: TTVisa alla (5)
Visa alla (5)

Bortförda ledaren: ”Acceptera inte kuppen”

Uppdaterad
Publicerad

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi, presidenten Win Myint och flera regeringsmedlemmar har gripits av militären som uppger att de har tagit kontroll över landet och att ett nytt val kommer att hållas.

Men innan gripandet hann Aung San Suu Kyi uppmana folket att ”inte acceptera kuppen” och att protestera mot den.

Aung San Suu Kyi, Myanmars president Win Myint och flera regeringsmedlemmar, som inte är namngivna, har förts bort från sina hem i ett antal gryningsräder.

Myo Nyunt, talesperson för regeringspartiet NLD (Nationella demokratiska förbundet), säger till nyhetsbyrån AFP att det rör sig om en militärkupp:

– Vi hörde att de togs av militären. Med allt vi ser hända nu måste vi förutsätta att militären har iscensatt en statskupp.

Innan bortförandet hann Aung San Suu Kyi dock skriva på NLD:s Facebooksida att Myanmars folk inte ska acceptera kuppen och uppmanade invånarna att protestera, enligt AFP.

Militären har bekräftat att de ligger bakom bortförandena och i ett uttalande i militärens egen tv-kanal sägs det att handlingarna är ett svar på det valfusk man hävdar förekom i höstens val, där Aung San Suu Kyis styrande parti vann en jordskredsseger. Militären säger att de har tagit kontroll över landet och utlyst ett års undantagstillstånd.

Senare under måndagsförmiddagen meddelade militären att ett demokratiskt val kommer att hållas och att makten kommer att ges till valets vinnare, rapporterar Reuters.

Enligt vittnen har militärfordon synts på gatorna och soldater vid stadshuset i Myanmars största stad Yangon.

Soldater vid den statliga radio- och tvkanalen. Foto: Lynn Bo Bo/EPA/TT

Inga tv-sändningar

Förra veckan varnade en talesperson för militären att det kan bli ”nödvändigt att upphäva grundlagen” på grund av oegentligheter och att man kan tvingas ”att agera”.

Gripandena skedde bara timmar innan landets nyvalda parlament var tänkt att sammanträda för första gången.

Det var bara ett decennium sedan som Myanmar trädde ut ur närmare 50 år av militärstyre. Men makten är fortfarande delad mellan den civila regeringen och landets generaler.

Mobilnät nere

Landets statliga tv-kanal uppger att man har ”tekniska problem” och därför inte kan sända. Enligt flera invånare fungerar inte internet och vissa telefontjänster, skriver nyhetsbyrån Reuters. Enligt tjänsten Netblocks har internetaktiviteten i landet sjunkit med 75 procent.

Regeringspartiet NLD manar till lugn:

– Jag vill meddela vårt folk att inte svara bryskt och jag vill att de agerar inom lagens riktmärken, säger talespersonen Myo Nyunt till nyhetsbyrån Reuters.

Han säger att han tror att även han kommer att gripas.

Myanmars ledare Aung San Suu Kyi under förra veckan, när hon inspekterade vaccinering mot covid-19. Foto: Aung Shine Oo/AP/TT

Fakta: Myanmar

Visa

Myanmar (tidigare Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Huvudstaden heter Naypyidaw. Fram till 2005 var landets största stad Rangoon huvudstad.

Lander koloniserades på 1800-talet av Storbritannien men blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes. Konflikterna i delstaterna Shan och Kachin har pågått sedan 1948.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken är hon Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp men har sedan dess kritiserats skarpt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Våld och förtryck mot folkgruppen rohingya har under de senaste åren lett till en intensiv flyktingvåg från framför allt delstaten Rakhine till Bangladesh.

Källor: NE, Landguiden, AFP (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer