Jo Ann Foster vid mausoleet i New Orleans där över 100 oidentiferade offer för orkanen Katrina vilar. Foto: TT

New Orleans – stad under nya klimathot

Uppdaterad
Publicerad

Det har gått tio år sedan stormen Katrina ödelade stora delar av New Orleans och 1.800 människor miste livet. Men faran är inte över och klimatforskare varnar nu för att havsnivåhöjningar och landsänkningar längs delstatens kust återigen kan hota staden.

Efter den enorma orkanen Katrinas framfart för tio år sedan har imponerande skyddsvallar byggts upp kring jazzens hemstad New Orleans, en av USA:s äldsta och mest berömda kulturstäder.

Men på sikt hotas ändå staden av den mexikanska golfen då det längs Louisianas kust pågår havsnivåhöjningar och landsänkningar i en takt som saknar motstycke i världen.

#vårtklimat

Och enligt oceanografen och professorn Robert Twilley närmar sig här kusten invånarna istället för tvärtom.

– Man brukar vara så att människor flyttar till kusten. Här är det kusten som rör sig snabbt mot människorna.

”Satsa på buffertzoner”

Enligt Robert Twilley gäller det nu att agera för att inte New Orleans återigen ska drabbas av naturens kraft.

– New Orleans är precis lika skyddslös som många andra megastäder i världen som ligger vid kusterna. Vi måste satsa på att bygga gröna buffertzoner mot havet för att kunna rädda New Orleans, gör vi inte det är det kört inom 100 år.

Klimatforskare på Louisiana University berättar dock att skyddsvallarna ensamma inte kan skydda områden där det i dag bor många människor. Fram till 2062 beräknas Louisiana förlora ett område som motsvarar en fjärdedel av Nederländerna.

Och enligt Scott Hagen, en av forskarna, börjar det bli bråttom, då avsmältningen av polarisarna inom en snar framtid kommer att ske i allt snabbare takt.

– Just nu vet vi att havsnivåhöjningen går ganska långsamt och kan förklaras med att havet blir allt varmare och därmed expanderar. Men fram emot 2050, när polarisarna börjar att smälta kommer det att gå mycket snabbare, då kommer avsmältningen svara för 80- 90 procent av havsnivåhöjningen som enligt FN:s klimatpanel IPCC kan bli uppemot två meter.

Rustar sig för att möta hot

Än mer dramatisk är landsänkningen, vilken beror på en rad faktorer. En förklaring till fenomenet är att jordbruk och industrier pumpat upp för mycket grundvatten, en annan är att invallningen av Mississippifloden rubbat deltat.

Nu rustar sig Louisiana för att möta hotet, och här gäller det att skydda såväl liv som stora ekonomiska värden. Här finns USA:s största fiskeindustri näst efter Alaska, och även stora kommersiella hamnar och oljeriggar.

Enligt Robert Twilley är en möjlig lösning på problemet att återskapa gamla våtmarker.

– En av våra största chanser är Mississipi-floden, som rinner igenom både Baton Rouge och New Orelans på sin väg mot havet. Genom att avleda floden och på vissa ställen åter tillåta kontrollerade översvämningar hoppas vi kunna återskapa gamla våtmarker. De behövs för att skapa en grön buffertzon runt New Orleans. Våtmarker och mangroveträsk hjälper också till att mildra stormarnas framfart.

Varningssystem viktiga

Men enligt forskarna är det lika viktigt att kunna varna allmänheten i god tid innan en ny orkan är på väg in och de visar oss de nya superdatorer som med hjälp av tusentals servrar lägger samman data som ska försöka förutsäga orkanernas fortsatta väg.

Det har blivit långt bättre, men systemet är fortfarande inte fullt så tillförlitligt man skulle önska, enligt forskarna.

– Du vet själv hur svårt det är för meteorologerna att förutsäga om det ska regna i morgon eller inte. Vi vet ganska säkert hur en orkan eter sig en halv dag framåt. Men hos oss är den gyllene regeln at kunna varna 72 timmar i förväg för att människor ska hinna att sätta sig i säkerhet.

Svårt koppla väder till klimatförändringar

Det finns forskning som tyder på att orkanerna som drabbbar delstaterna längs den mexikanska golfen både blivit fler och mer intensiva sen 60-talet, även om Scott Hagen och Robert Twilley tvekar att ansluta sig till dessa studier.

De nöjer sig med att konstatera att både stormfrekvens, varmare hav och havsnivåhöjningar följer klimatforskarnas prognoser, men att det inte går att med full säkerhet koppla enskilda väderincidenter till de pågående globala klimatförändringarna.

BP får betala

Men att skydda Louisiana och New Orleans kommer att kosta enorma belopp. Och ironiskt nog kommer en del av pengarna till att bygga skyddsvallar och återskapa våtmarker från en annan stor miljökatastrof – det stora skadestånd oljebolaget BP tvingades betala till bland annat Louisiana för den stora oljeutsläppet från Deep Water Horizon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#vårtklimat

Mer i ämnet