• Viktigt meddelande:

    Information om skogsbränder på flera platser i landet Läs mer

Enligt en ny läcka från den skandalomsussade advokatbyrån Mossack Fonseca tillät den svenska banken Nordea så sent som 2016 en kontroversiell form av anonyma ägarbrev. Den dola identiteten medför en hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Foto: TT

Nordea tillät kontroversiella anonyma ägarbrev

Nordea har tillåtit en kontroversiell form av anonyma ägarbrev som medför en hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Den här formen tillät Nordea så sent som 2016, visar en ny läcka från Mossack Fonseca.
Men banken säger att dessa stoppats efter Panamaläckan.

Så kallade ”bearer shares”, innehavaraktier på svenska, har förbjudits i många länder. Det innebär aktier som inte har en namngiven ägare utan att det är den som fysiskt bär ägandebeviset är den som äger företaget för stunden.

Både EU och OECD anser att innehavaraktier inte ska tillåtas eftersom de kan utgöra en grund för penningtvätt eller åtminstone riskerar att informationsutbyte mellan länderna om vem som är den verkliga ägaren inte kommer att fungera.

Ägaren en utpekad vapenhandlare

I det första avslöjandet av Panamaläckan våren 2016 kunde SVT:s Uppdrag Granskning visa att Nordea in i det längsta ville hålla Loftur Johannessons identitet hemlig – till och med inför Mossack Fonseca.

Johannesson, även känd under smeknamnet ”The Icelander”, är en utpekad vapenhandlare. När advokatbyrån Mossack Fonseca ändå bad om identiteten svarade Nordea i mars 2013 att företaget har ”bearer shares” och därför inte ville avslöja den slutgiltige ägaren.

Nordea förvarade ”bearer shares”

Dokument från advokatbyråns nya läcka visar att Nordeas kontor i Luxemburg förvarade ”bearer shares” åt fler kunder. En representant för en Nordea-kund kontaktade advokatbyrån några veckor efter Panamaläckan för att flytta ägarens företag till en ny administratör på Cypern.

Men kunden kunde inte få hjälp utan hänvisades till Nordeas kontor för förmögenhetsförvaltning i Luxemburg, där ”bearer shares” hanterades.

Strängare kriterier kring offshore

Efter Panamadokumenten har banken mycket strängare kriterier för offshore-strukturer som kontoinnehavare med ”bearer shares”. Samtliga offshore-strukturer vid Nordea Luxemburg har granskats av ett externt revisionsbolag och baserat på deras tydliga krav är den anonyma strukturen inte acceptabel längre – och i dag har banken heller inga kontoinnehavare med ”bearer shares”, uppger Nordea.

 - Vi erbjuder inte strukturer med ”bearer shares” längre, säger Snorre Storset, chef för Nordeas förmögenhetsförvaltning.

Men ni hade den här strukturen. Varför hade ni det?

– Vi startade en exit av kunder som hade en relation till Mossack Fonseca, säger Snorre Storset och förklarar att samtliga konton avvecklades – vissa snabbare än andra.

– Men att vi skulle erbjuda den till nya kunder är inte i linje med våra riktlinjer, säger han.

Hur många ”bearer shares” hade ni?

– Siffran har jag inte i huvudet, men det var ett begränsat antal, säger Snorre Storset.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer