Både Turkiet och Syrien drabbades hårt av måndagens kraftiga jordbävningar. Antalet döda räknas i tusental på båda sidor om gränsen.

– Situationen är djupt tragisk i båda länder, det är viktigt att påpeka, säger Becky Bakr Abdulla.

Samtidigt går det inte att komma ifrån att efterspelet i form av stöd och räddningsinsatser skiljer sig åt i de båda länderna.

– I Turkiet har man en välfungerande myndighet med sök- och räddningskapacitet. På den syriska sidan finns en nation som har varit i krig och konflikt i tolv år. De har en ödelagd infrastruktur och en stor matvarukris, säger hon.

Kaosartad situation

Norska Flyktinghjelpen har arbetat på plats i Syrien i över ett decennium. Från organisationens medlemmar kommer rapporter om en kaosartad situation med överfyllda sjukhus där stora områden beskrivs som fullständigt raserade.

Tusentals människor står utan hem och sover varhelst de får tak över huvudet; i skolor, moskéer eller bilar.

– Den första tiden har grannar och familjer ställt upp för varandra. Men det som krävs nu är en mycket större nödhjälpsapparat, säger Becky Bakr Abdulla.

Svårt att få in bistånd

Flera av de värst drabbade städerna ligger i områden som kontrolleras av regimkritiska rebeller. Huvudparten av nödhjälpen till landet går dock via huvudstaden Damaskus som står under Assad-regimens kontroll.

Att få in bistånd till de norra delarna är svårt av flera skäl. Den pågående konflikten spelar en stor roll, dessutom har jordbävningen orsakat skador på vägar som tidigare använts för att föra hjälpsändningar från Turkiet till Syrien.

På kort sikt behövs ett större inflöde av pengar för att möta de mest akuta behoven, menar Becky Bakr Abdulla. Men även om behovet är större än någonsin blir bidragen från det internationella givarsamfundet hela tiden lägre.

– Tolv år av krig har gjort att världen inte längre bryr sig om Syrien, säger hon.

Hör Becky Bakr Abdulla om vilka tre åtgärder som krävs för att effektivisera biståndet till Syrien i spelaren ovan.