Den 1 juli i år lovade USA:s president Joe Biden att landet skulle skicka det norska luftvärnet NASAMS till Ukraina, något som det ukrainska försvarsdepartementet hoppas få i mitten av september, säger en tjänsteman till Air Force Magazine.
Enligt Arash Heydarian Pashakhanlou, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, kommer det nya luftvärnet att underlätta den ukrainska bekämpningen av exempelvis ryska flygplan, helikoptrar och drönare. I nuläget har Ukraina bland annat luftvärnssystemet S-300 – av sovjetisk modell.
– De har lång räckvidd och det är ett bra system. Men med tanke på att man befinner sig i krig med Ryssland kan det bli svårt att få reservdelar, säger Pashakhanlou och tillägger:
– Om man däremot använder NASAMS kan man förse dem med alla delarna som behövs på ett mer effektivt sätt.
Javascript är avstängt
Stora delar av luftrummet under ukrainsk kontroll
Ukraina hävdar att de har kontroll över hela luftrummet, senast i ett inlägg på Twitter skrivet av den ukrainska försvarsmaktens generalstab. Pashaklhanlou menar att även om man har kontroll över luftrummet i stora delar av landet, så har Ryssland haft luftöverlägsenhet lokalt i delar av Donbassregionen.
– Det kan förklara deras framgångar i Luhansk tidigare under krigets gång, säger han.
Att Ryssland inte har lyckats upprätthålla luftherravälde är något som har förbryllat flera experter. Enligt Pashaklhanlou kan det ha att göra med att Ryssland har överskattat sin egen förmåga – samtidigt som man har underskattat Ukraina.
– Man hade nog väntat sig ett begränsat motstånd och att Ukraina inte skulle vara särskilt samordnade.
”Luftöverlägsenhet en viktig förutsättning”
En bibehållen ukrainsk kontroll över luftrummet är viktigt för krigets fortsatta utveckling, då det ökar möjligheten att skicka förnödenheter, ammunition och vapen till frontlinjen, menar Pashaklhanlou. Dessutom ökar det möjligheterna att skicka kritiska leveranser till städerna utan att de blir för sårbara.
– Om Ryssland hade haft kontroll över hela luftrummet i Ukraina hade de kunnat göra som de vill, mer eller mindre, säger Arash Heydarian Pashakhanlou.
– Då hade kriget sett väldigt annorlunda ut.