Han föddes 1903 till judiska föräldrar i byn Maleniec, i den del av Polen som tillhörde det ryska imperiet. Han fick en judiskt religiös uppfostran och skolning.
När första världskriget bröt ut 1914 togs hans far till ryska armén, och dog kort därefter. Frontlinjen låg under några månader i området där Maleniec ligger.
Kriget tog slut, Polen blev en självständig stat och han flyttade 1920 till storstaden Lodz. Gifte sig 1928 och fick två barn.
Deporterades till Auschwitz
Men 1939 invaderade tyskarna Polen. De många judarna i Lodz stängdes in i ett ghetto. Hans två barn svalt ihjäl. I augusti 1944 stängde tyskarna ghettot och de överlevande deporterades till Auschwitz. Där dödades hans fru, medan han själv fick slavarbeta och lyckades överleva.
1950 flyttade han med sin andra hustru och deras två barn till Haifa. Och här, liksom i Polen, arbetade han i en godisfabrik. Den stängde efter ett par årtionden, och då drog han sig tillbaka som pensionär och fortsatte göra godis hemma i stället. Han har nio barnbarn och ett antal barnbarnsbarn.
Världens äldsta kvinna
Men Israel är inte äldst i världen. Det är Emma Morano från Italien som är 116 år. Hon är dessutom den sista nu levande människan som bevisligen är född på 1800-talet: 29 november 1899.
Det blir allt vanligare att människor blir över 100 och många är nyfikna på hur det här har gått till. Det pågår mycket forskning om åldrandets mekanismer och professor Miia Kivipelto, klinisk geriatriker vid Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset, svarar så här på frågan ”hur gamla människor kan bli”:
– Det beror på både genetiska faktorer, alltså ärftlighet, och på livsstil. Men för en enskild individ är det svårt att säga vad som är viktigast. Det är helt klart att generna betyder väldigt mycket: Man kan ju se att människor som blivit mer än 100 år ofta har många andra i samma släkt som också har blivit äldre än genomsnittet. Samtidigt börjar vi förstå att livsstilen kan påverka generna, säger hon.
Åldrandets mekanismer
En del intresse har riktats mot de så kallade telomererna, det vill säga DNA-kedjans ändar som finns i varje kromosom och skyddar arvsmassan vid celldelning. DNA-molekylen blir kortare vid celldelning och i takt med den – och under påverkan av vissa andra faktorer – blir telomererna kortare. Till slut blir de så korta att de inte längre kan dela sig. Man blir gammal, skröplig, och dör till slut.
– Fysisk aktivitet kan påverka så att telomererna inte förkortas lika mycket. På det sättet kan vårt sätt att leva påverka hur länge vi lever, säger Miia Kivipelto.
Världens första 200-åring
Det har påståtts att den första människan som kommer att bli 200 år gammal redan har fötts.
– Jag tror inte någon i dag kan säga vad som är maximal livslängd. Nu vet vi att fler människor än tidigare blir över 100 år och en del lever till 110 eller 120. Hur mycket mer det kan bli är svårt att säga idag. Gränsen för cellernas förmåga att regenerera sig verkar gå någonstans över 100. Men den här processen är mycket komplex och vi förstår inte allt i den, säger Miia Kivipelto.
Händelserikt liv
För Israel Kristal har det mycket långa livet innehållet flera perioder med mycket svåra omständigheter: Svält, dödshot. Miia Kivipelto tycker berättelsen är mycket intressant:
– Man kan se hos många som levt extremt långa liv att de inte alltid haft det optimalt utifrån dagens standard. Inte tillräckligt med mat, stressiga händelser. Man undrar vad det är i miljön som är bäst för oss. Kanske behöver inte allt vara 100 procent. Det finns djurförsök som visar att det kan ha positiva effekter att inte äta sig mätt varje dag. Men det har inte gått att visa detta på människor, konstaterar hon.
Världsrekordet i ålder
Jeanne Calment från Frankrike levde 1875-1997. Hon blev alltså 122 år och det är det officiella världsrekord än så länge. Miia Kivipelto tycker också att det finns spännande delar i hennes livsberättelse:
– Jag fick intrycket av berättelserna om hennes livsstil att hon levt efter ”lagom är bäst”. Inte någon extrem livsstil, men mycket sociala aktiviteter och ett ganska hälsosamt liv. Kanske fanns där något personlighetsdrag; som nyfikenhet. Och i hennes fall var det inte bara generna eftersom hon överlevde både barn och barnbarn.
– Det finns de som får cancer eller alzheimer redan i unga år. På individnivå kan man inte säga ”hur mycket kan jag göra för att leva länge”. Men om man tittar på hela befolkningar vet vi att en hälsosam livsstil försenar sjukdomar som har med åldern att göra. Så jag vill vara optimist: Vi kan göra en del för att förlänga livet med bra livskvalitet, säger Miia Kivipelto.