På söndagen hålls den andra valomgången av det franska parlamentsvalet. Frågan är om president Macrons liberaler får majoritet i parlamentet eller inte. Det blir avgörande för hur mycket av sin politik som Macron kommer kunna genomföra de kommande fem åren, till exempel att höja pensionsåldern till 65 år.
Den första valomgången förra söndagen korade ingen tydlig vinnare. Vänsteralliansen Nupes och dess ledare Jean-Luc Mélenchon fick nästan exakt lika många mandat som mittenkoalitionen Tillsammans som stöttar Macron.
– Vänstern hoppas bli störst och göra Melenchon till premiärminister så det verkligen blir maktdelning, men det verkar inte så sannolikt, säger SVT:s korrespondent David Boati.
Det handlar dels om det låga valdeltagandet, inte minst bland unga – många av dem vänsterväljare. Förra söndagen röstade mindre än hälften av de röstberättigade, något som verkar gynna liberalerna.
– Men det är framförallt systemet med enmansvalkretsar som gynnar Macron med sin tydliga mittenposition, säger David Boati.
Osäkert läge
Det ses som mest sannolikt att Macrons Tillsammans-koalition kniper de 289 platser i nationalförsamlingen som krävs för att få en direkt majoritet i parlamentets underhus. Men läget är osäkert, de sista opinionsmätningarna inför söndagens val spretade mellan 255 och 310 platser för Macron. Utan egen majoritet kommer regeringen behöva förhandla med antingen vänsteralliansen eller republikanerna för att få igenom sin politik.
”Kan bli stökigt”
Bara 10 av 50 miljoner röstberättigade fransmän har Macron som första alternativ. Än så länge har protesterna uteblivit efter presidentvalet, den politiska energin har riktats mot parlamentsvalet, enligt David Boati. Men det kan komma att förändras.
– Om Macron får majoritet, eller nästan och lutar sig mot republikanerna tror jag frustrationen och känslan av att ”det spelar ingen roll hur vi röstar”, ”systemet är riggat” kommer växa och det kan bli stökigt framöver. Särskilt om priserna fortsätter stiga och människor kämpar med att få det att gå runt.