Att få en fossilfri industri och energiförsörjning är den tyska regeringens främsta politiska prioritering. 30 000 vindkraftverk snurrar redan i vad tyskarna döpt till ”sparrislandskapen”.
Rysslands invasion av Ukraina har ökat brådskan. Nu talas det både om behovet av energifrihet och ekologisk patriotism för att klara målen. Begrepp som tidigare inte hörts i debatten.
Nordsjön – ”det nya kraftbatteriet”
Till år 2030 ska 80 procent av Tysklands energi vara förnybar. I dag är siffran 45 procent. Den tyska regeringen söker nya vägar för att få acceptans för ännu fler vindkraftverk. Tyskland satsar nu på att lägga en majoritet av de nya vindparkerna ute till havs, främst i Nordsjön där det blåser mer än Östersjön. Nordsjön beskrivs som “det nya kraftbatteriet”. I Tyskland placeras parkerna upp till 70 kilometer från kusten för att de inte ska störa visuellt. En vindpark med 140 av de nyaste kraftverken motsvarar tillsammans elproduktionen från ett större kärnkraftverk.
Men också två procent av Tysklands markyta ska bebyggas med vindkraft. Förra året byggdes bara ett fåtal vindkraftverk på land eftersom ansökningarna fastnar i utdragna tillståndsprocesser där olika delstater har olika regler. Den omstridda lagen ”10H” som gör att ingen ska behöva bo närmare än tusen meter från ett vindkraftverk, vill regeringen riva upp.
Grannar ska få klirr i kassan
Dessutom öppnar regeringen för att de som kan tänkas bli granne med ett vindkraftverk ska belönas ekonomiskt. En modell är att erbjuda delägarskap via kooperativ. Därmed ska det svischandet ljudet när rotorbladen skär skivor av el ur luften förknippas med klirrande euro.
“Det är en win-win situation”, säger Jennifer Jasberg, gruppledare för det tyska Miljöpartiet Die Grünen i Hamburg. Med detta hoppas man att omvandla NIMBY (“not in my backyard”) problemet till PIMBY (please in my backyard).
Men kritiken har inte låtit vänta på sig, det är ett sätt att köpa och tysta kritiker, menar vindkraftsmotståndarna. Att köpa människors medgivande till de samhällsförändringar som beslutats via demokratiskt fattade beslut kan bana väg för nya komplicerade konflikter. Det skulle kunna leda till de som bor nära järnvägar, en gruva eller kraftledningar också kräver ekonomisk kompensation.
Den grön-gröna konflikten
I Tyskland kallas detta för den grön-gröna konflikten. Historiskt brukar det vara nya industrier som ställts mot att skydda naturen. Nu är det klimatargumenten, att rädda planeten undan upphettning, som ställs mot bevarande av orörd natur och arter.
Men den nya tyska regeringens svar är att klimatkrisen på sikt kommer orsaka långt större problem än att horisonter bryts av vindkraftverk eller att fåglar dör i kontakt med vindkraftverkens rotorblad. Och regeringen är beredd att gå långt för att lösa upp konflikterna kring de tillståndsansökningar som fastnat i årslånga tillståndsprocesser.
En ny lag är på gång, om ”samhällsnytta”, en lag som ska vara överordnad naturskyddslagar om skydd av djur och natur.
Oväntad hjälp – av Putin
Nu inleder vicekanslern Robert Habeck en resa i Tysklands alla delstater för att predika ekologisk patriotism. Han har fått oväntad hjälp på vägen av Rysslands president Vladimir Putin. Rysslands invasion av Ukraina har fått Tyskland att ompröva sin import av naturgas och olja från Ryssland. Tyskland är Rysslands största kund vad gäller naturgas. Men i den tyska energimixen utgörs bara till 15 procent av rysk naturgas, de regeringsföreträdare SVT träffar i Tyskland säger att man nu undersöker hur man ska kunna ersätta den ryska gasen.
Nordstream 2 är lagd på is. Nästa sanktionssteg mot Ryssland är att klippa importen också från Nordstream 1. Då kommer uppmaningen om ekologisk patriotism plötsligt få en ny innebörd och ge vindkraften en oväntad skjuts i opinionen.