Studien som publicerats i tidskriften Nature har involverat över 200 forskare runtom i världen. De har använt flera olika metoder för att mäta skogens koldioxidupptag. Men resultaten förutsätter att vi också minskar växthusgasutsläppen menar forskarna, bland annat eftersom klimatförändringar kan påverka skogarnas förmåga att ta upp kol.

Befintliga skogar viktig lösning

Forskarna uppskattar att ungefär 60 procent av kolet kan tas upp genom att bevara och vårda skogar som finns idag. Resterande kol beräknas kunna samlas in genom att restaurera skogar i områden med liten mänsklig påverkan.

Att skogarna är rika på biologisk mångfald är också avgörande för att skogarna ska kunna lagra så mycket kol som möjligt, skriver forskarna. Stig-Olof Holm, lektor i ekologi vid Umeå universitet, menar att skogar med låg mångfald är mindre motståndskraftiga mot klimatförändringar.

– De skogarna blir mer känsliga mot insektsangrepp, svampangrepp, bränder och så vidare när klimatet blir varmare och fuktigare.

Stor möjlighet att lagra in mer kol i svensk skog

Stig-Olof Holm säger att studien angår Sverige i hög grad eftersom vi har mycket skog här jämfört med många andra länder i världen.

– Vi har en enorm potential att öka inlagring av kol i Sverige genom minskad skogsavverkning av i första hand äldre blandskog, som har högre mångfald.

Han berättar att avverkningen av skog har ökat de senaste åren i Sverige. Idag sköts den produktiva skogsmarken i landet genom att avverka skog och plantera nya träd. Den växande skogen binder in koldioxid. Därför kan den ses som koldioxidneutral, menar till exempel skogsindustrin. Men Stig-Olof Holm tycker att skogen som planteras efter en avverkning växer tillbaka så långsamt att vi i stället borde räkna avverkningar som utsläpp.

– Det tar uppåt 100 år för skogen att binda tillbaka kolet. Det blir alltså alldeles för sent om vi ska klara Parisavtalet och nå nettonollutsläpp till år 2050, eftersom nästan hela utsläppet är kvar i atmosfären då, menar han.