Uppgifterna om hur många som dödats i Dutertes knarkkrig varierar kraftigt. Enligt polisen har 6 600 personer – eller sex om dagen – dödats under hans tre första år som president. Men enligt Filippinernas Högsta domstol har över 20 000 – eller 27 om dagen – dödats bara under hans första 18 månader vid makten. Filippinernas egen kommissionär för de mänskliga rättigheterna, Chito Gascon, bedömer att uppemot 27 000 – eller 30 om dagen – fått sätta livet till fram till årsskiftet 2018/2019.
Typiska drag
Polisen uppger att de skjuter i självförsvar i samband med gripanden av misstänkta knarkbrottslingar. Men enligt Amnesty är offren nästan alltid obeväpnade. De våldsamma polisoperationerna har, skriver organisationen i sin rapport, några typiska drag:
- offren är obeväpnade och fattiga
- offren finns registrerade på en spaningslista som bygger på uppgifter från polisinformatörer och lokala myndigheter
- polisen planterar ut falska bevis på brottsplatsen och stjäl ofta egendom från offrens hem
- offren är nästan alltid familjeförsörjare vilket försätter familjerna i en ännu större fattigdom än tidigare
- familjerna tvingas betala skyhöga priser för jordfästningarna till begravningsentreprenörer som samarbetar med polisen och polisen delar på förtjänsten från begravningarna med begravningsbyråerna
Starkt stöd för Duterte
Stödet för Dutertes hårda politik mot knarket har hela tiden varit stort. Och i mellanårsvalet i maj fick Dutertes parti majoritet i kongressens båda kamrar. Det brukar förklaras med att de stora medierna är mycket Duterte-vänliga och att många, speciellt de fattiga, ofta drabbas av den gatukriminalitet som följer av knarkmissbruket. Men samtidigt visar också opinionsundersökningar att åtta av tio filippinare är rädda för att bli skjutna av polisen.
Under de tre år som Dutertes knarkkrig pågått har bara tre poliser ställts inför rätta trots att tusentals personer skjutits ihjäl. Presidenten har bytt ut domare, gripit journalister och politiker som kritiserat det våldsamma knarkkriget. Vid årsskiftet 2018/2019 hade också 167 000 knarkmisstänkta gripits sedan Duterte blev president. En stor del av dem sitter häktade på obestämd tid i väntan på rättegång. Det innebär, skriver Amnesty i sin rapport, att rättslösheten just nu är omfattande i Filippinerna.
Därför uppmanar nu Amnesty omvärlden att ingripa. Och så sent som i fredag krävde också ett 30-tal länder i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna att Duterte måste utredas för eventuella brott mot de mänskliga rättigheterna. Men Duterte tar lätt på kritiken och säger att polisen under hans tre sista år av hans mandatperiod nu ska slå till ännu hårdare mot knarkmissbrukarna.