Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Genom dolda kameror och falska identiteter lyckades dokumentärskaparna komma rakt in i Nordkoreas hemliga vapenaffärer. Foto: "Mullvaden - undercover i Nordkorea"

Ny dokumentär avslöjar hur Nordkorea kringgår sanktioner – för att sälja vapen

Uppdaterad
Publicerad

Nordkoreas hemliga vapenhandel har för första gången fångats på film. Genom tio års infiltrering kan dokumentären Mullvaden – Undercover i Nordkorea nu avslöja i detalj hur diktaturen kringgår internationella sanktioner för att sälja allt från granater till scudrobotar utanför landet.

Tack vare en förtidspensionerad dansk kock, en ex-kriminell fejkaffärsman och en dokumentärskapare som redan är portad från Nordkorea ger dokumentären Mullvaden – Undercover i Nordkorea av Mads Brügger en unik inblick i diktaturens dolda vapenhandel. SVT:s Dokument utifrån är en av samproducenterna.  

I över tio års tid har Ulrich Larsen agerat mullvad i nordkoreanska kretsar. Han började som medlem i den danska nordkoreanska vänskapsföreningen, avancerade i rang och ledde till slut en egen skandinavisk filial i KFA, den internationella vänskapsföreningen. 

Skulle bygga hemlig vapenfabrik 

Genom sitt arbete kom han nära KFA:s ordförande, spanjoren Alejandro Cao de Benós, som har exklusiva vägar in i diktaturen. Larsen uppmuntrades av Cao de Benós att hitta affärsmän villiga att investera i landet trots alla hårda internationella sanktioner.  

Med hjälp av den tidigare kriminelle dansken Mr James i rollen som en affärsman på jakt efter stora pengar lyckades dokumentärteamet ta sig så långt som att bli spekulanter på en egen ö i Uganda, där man skulle bygga en underjordisk vapenfabrik med nordkoreanska ritningar, produkter och arbetskraft. 

Ritningarna tog mullvaden Ulrich Larsen emot på den nordkoreanska ambassaden i Stockholm.  

Dold kamera har använts men många möten är också inspelade öppet, då Larsen låtsades att syftet var att skapa filmer för KFA:s räkning. I flera av samtalen förklarar olika parter i detalj hur man går tillväga för att kringgå internationella regler. 

Erbjöds långdistansrobotar - på ”vapenmeny” 

I ett möte i Nordkorea med chefen för en vapenfabrik gavs teamet en sorts “meny” över olika vapen som gick att köpa. Dyrast var scudrobotar, som kostade uppåt 5,5 miljoner dollar styck.  

De ingick även i ett triangelhandelsupplägg med en jordansk affärsman som ville sälja olja till Nordkorea. Allt orkestrerades av företrädare för diktaturen.  

KFA:s ordförande Alejandro Cao de Benós vill i dag inte kommentera sitt agerande i dokumentären i någon intervju, men säger att han ljög och överdrev när det gäller de illegala affärerna.  

SVT har varit i kontakt med Nordkoreas ambassad i Stockholm som säger att de inte känner till något om anklagelserna. 

Hela dokumentären går att se på SVT Play. 

• FN införde sanktioner mot Nordkorea för att landet brutit mot internationella överenskommelser när de utvecklat kärnvapen och genomfört kärnsprängningar. Sanktioner infördes för första gången 2006 och skärptes så sent som december 2017. 

• All handel med Nordkorea som rör vapen och utrustning för militära ändamål är förbjuden. Liknande restriktioner finns när det gäller olja, kol, järn, lyxprodukter och en rad andra varor.  

• Ekonomiska transaktioner till och från Nordkorea är förbjudna. Undantag finns för transaktioner för humanitära ändamål och personliga penningförsändelser.  

• Fartyg som fraktar gods till och från Nordkorea ska inspekteras och visar det sig att ett fartyg har otillåtna varor ombord kan fartyget hållas i kvarstad. Nordkoreanska fartyg får inte lägga till inom EU.  

• I den senaste rapporten till FN:s säkerhetsråd slås fast att nordkoreanska och utländska tankers, i strid med sanktionerna, fortsätter att frakta bensin och raffinerad olja till Nordkorea.  

• Nordkoreanska fartyg lastade med vapen har tidigare stoppats utanför bland annat Egypten och Thailand.   

Scud är Natos namn på en serie ballistiska robotar som togs fram av Sovjetunionen. Begreppet används också brett för senare modeller som tagits fram i andra länder med Scud-serien som förebild.

Ballistiska robotar kan styras under avfyrningsfasen, och följer därefter en beräknad bana. Det kan jämföras med kryssningsrobotar som kan styras under stora delar av färden och som har bättre precision. Lasten på scud-robotar kan vara både sprängmedel, kärnvapenstridsspetsar och kemiska vapen. Senare versioner har en räckvidd på cirka 800 km.

Begreppet scud-robot blev känt för allmänheten under Kuwaitkriget, när Irak avfyrade missiler mot Saudiarabien och Israel. På senare tid har användning av Scudrobotar rapporterats från krigen i Libyen, Syrien och Jemen.

Källa: Globalsecurity.org, Wikipiedia

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer