Eritrea är en av Afrikas mest odemokratiska länder. Korruptionen är utbredd och landet har inte haft några demokratiska val på över 20 år. Tortyr och godtyckliga frihetsberövanden utdelas rutinmässigt.

Eritreas nationaltjänst är obligatorisk och består officiellt av 6 månaders militärtjänst och tolv månaders samhällstjänst. Men i praktiken har nationaltjänsten utökats för alla och på obestämd tid, och används ofta som bestraffning.

Klassas nu som skyddsbehövande

Eritreaner är också en av de största flyktinggrupperna som söker asyl i Sverige, med 531 asylsökande fram till och med juni i år. Och med en ny vägledande dom i Migrationsöverdomstolen kan fler nu komma att tilldelas flyktingstatus.

Domen gällde en en eritrean som lämnat hemlandet illegalt och försökt komma undan nationaltjänsten.

– Det är viktigt att lyfta fram att vi beviljade flyktingstatus även före domen, men i och med domen får nu en större grupp människor flyktingstatus. Dessutom är det en viktig dom, eftersom det är så sällan migrationsöverdomstolen uttalar sig om ett specifikt land, säger Anna Lindblad som är rättslig expert på Migrationsverket.

Får rätt till familjeåterförening

Domen ändrar också vilken status som tilldelas många eritreanska flyktingar. Sedan förra året har de flesta eritreaner fått uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande. I den tillfälliga svenska lagstiftningen har alternativt skyddsbehövande inte möjlighet till familjeåterförening.

Men en flyktingstatusförklaring ger den möjligheten.

Den svensk-eritreanska människorättsaktivisten och journalisten Meron Estafanos tycker att det är på tiden att det blir enklare med familjeåterförening för de eritreaner som kommer hit.

– Det är tragiskt och skrämmande, varenda person med anknytning får samma avslag idag. Det gör mig jätteglad om det blir enklare att återförenas framöver, säger hon.

”Flyktingspionage måste förhindras”

Men samtidigt måste det finnas konsekvenser för de som söker asyl här i syfte att bedriva flyktingspionage, menar Meron Estefanos.

Eritrea återkommer i rapporteringen om flyktingspionage i Sverige. Många exileritreaner har vittnat om att de pressats på pengar av anställda vid Eritreas ambassad.

2014 valde utrikesdepartementet att utvisa förstesekreteraren vid Eritreas ambassad i Stockholm.

– Jag har anmält flera sådana fall utan att det fått några konsekvenser, säger Meron Estefanos.

Enligt Anna Lindblad på Migrationsverket faller huvudansvaret för frågan om flyktingspionage på den svenska säkerhetspolisen.

– Vi kan skicka ärenden på remiss till Säpo, vilket det också händer att vi gör, men i stort är det här en fråga för säkerhetspolisen. I våra ärenden med asylsökande från just Eritrea, så är det många som åberopar det, så vi vet att det förekommer och det utreder vi alltid.