Världsekonomiskt forums globala jämställdhetsindex 2021. Foto: SVT Design

Ny rapport: Nya Zeeland passerar Sverige i jämställdhet

Uppdaterad
Publicerad

Nya Zeeland puttar ner Sverige till en femteplats på Världsekonomiskt forums globala jämställdhetsindex. En starkt bidragande orsak är Sveriges historiska avsaknad av en kvinnlig regeringschef.

– Ja, det är en av anledningarna. Det kan också ha skett större framsteg med avseende på ekonomisk jämställdhet, säger Dr. Vesselina Ratcheva vid Världsekonomiskt forum i Genève till SVT Nyheter.

Världsekonomiskt forum har i sin årliga rapport tittat på skillnaderna mellan könen när det gäller utbildning och hälsa samt ekonomiska och politiska möjligheter i 156 länder.

Före pandemin var prognosen att det skulle dröja knappt 100 år innan man uppnått global jämställdhet mellan kvinnor och män. Men nu är prognosen nästan 136 år.

– Våra data visar redan nu tydligt att pandemin har haft en påverkan på jämställdheten. Vi ser ett antal bakslag vad gäller kvinnor i ledande positioner, på arbetsmarknaden globalt och en pågående stagnation inom bland annat utbildningssektorn, säger Dr. Vesselina Ratcheva på centret för ekonomi- och samhällsutveckling vid Världsekonomiskt forum i Genève till SVT Nyheter.

Hon betonar att det är en tillbakagående trend som pågått i ett par år och inte enbart pandemin som är orsaken.

Världsekonomiskt forums globala jämställdhetsindex 2021. Foto: SVT Design

Nya Zeeland passerar

I globalt index 2021 går Nya Zeeland om Sverige och tar fjärdeplatsen på listan.

– Det beror på en kombination av olika ekonomiska och politiska faktorer, och i Sverige har ni ännu inte haft en kvinnlig regeringschef till skillnad från i Nya Zeeland, säger Dr. Vesselina Ratcheva.

Jämställdheten går visserligen framåt i Sverige, men inte lika snabbt som i till exempel Nya Zeeland.

-  I reda poäng har Sverige faktiskt gått uppåt, om än inte lika mycket som de väldigt konkurrenskraftiga länder som verkligen gör stora framsteg i jämställdhetsfrågor, säger Ratcheva.

Jacinda Ardern är Nya Zeelands tredje kvinnliga statsminister. Foto: Epa 3 februari 2021

Män dominerar som statsöverhuvud

Slutsatsen är att 81 av 156 länder – över hälften – aldrig har haft en kvinna som stats- eller regeringschef* de senaste 50 åren.

Rapporten lyfter fram att 47 procent av platserna i Sveriges riksdag innehas av kvinnor och att hela 57,1 procent av ministrarna i regeringen är kvinnor. Trots det är Sverige det enda landet i topp-fem som aldrig haft en kvinna som regeringschef.

Men Sverige rankar fortsatt högt tack vare en utvecklad föräldraförsäkring och offentligt finansierad barnomsorg.

Ekonomiskt gap

Sverige har en klyfta på cirka 18 procent i inkomster mellan kvinnor och män, till männens fördel, enligt rapporten. Men gapet är ännu större mellan kvinnor och män i Tyskland (30 procent), Danmark (38 procent), Frankrike (39 procent) och USA (35 procent).

Island är fortsatt i nummer ett på den globala jämställdhetslistan. Landet har sin andra kvinnliga statsminister.

Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir och Sveriges statsminister Stefan Löfven i regeringshögkvarteret Rosenbad i Stockholm. Foto: TT 30 oktober 2019

*Fotnot: I en monarki som Sverige är statschefen (eller statsöverhuvudet) den regerande monarken, för Sveriges del just nu kung Carl XVI Gustaf. I rapporten åsyftas med begreppet landets högsta politiskt tillsatta post. I länder med Sveriges statsskick är det regeringschefen, statsministern. I republiker som Frankrike och USA är det presidenten, som också bär titeln statschef. Se rapporten för mer ingående metodbeskrivning.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.