En ny rapport visar att vi i Västeuropa är mer rädda för terror än i länder där attacker är betydligt vanligare. Foto: Arkivfoto: Claude Paris/AP

Ny rapport: Ökad acceptans för terror i världen

Uppdaterad
Publicerad

I Västeuropa är vi mer rädda för terrordåd än i andra delar av världen, där de är vanligare. Det visar en ny rapport från journalistnätverket Orb media.

Samtidigt visar samma rapport att acceptansen för terrorn och dess målbild har ökat världen över.

– Det är en perfekt storm av ingredienser som ligger bakom, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

Andelen människor i världen som accepterar användandet av våld mot civila har ökat globalt. Det säger en ny rapport om den globala terrorismen som det internationella journalistnätverket Orb media publicerar på tisdagen, där man jämfört perioderna 2006-2009 och 2012-2018.

Enligt rapporten ökar acceptansen i hela världen, förutom i Sydasien. Även om det är relativt låga siffror, mellan fem och nio procent, och trots att felmarginalen är hög, menar rapportens författare att de med säkerhet kan säga att siffrorna pekar på en uppåtgående trend.

Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan, säger att det är många olika dimensioner och lager som ligger bakom ökningen, bland annat staters våld mot befolkningen.

– Jag tror att det dels har att göra med hopplösheten för människor i sin vardag – att de inte ser andra alternativ och att det har skapats ett ”säkerhetsvakuum” på vissa håll. Dels har det att göra med att statssanktionerat våld mot befolkningen har ökat, vilket också leder till ökad terrorism, säger han.

”Hatet mot Västvärlden ökar”

Magnus Ranstorp lyfter också fram den ideologiska aspekten, att terrorgrupper erbjuder ”enkla lösningar” och ofta vilar på en ideologi som sprids av mäktigare aktörer, till exempel Saudiarabien.

– Acceptansen för de här gruppernas målsättning och hatet mot Västvärlden ökar hela tiden. Det är en perfekt storm av ingredienser som ligger bakom den här ökningen, säger han.

Terrorbekämpning kan bli kontraproduktiv

Som Magnus Ranstorp nämner visar rapporten på att ökad statsrepression mot olika grupperingar lett till ökad terrorism. I dessa fall blir terrorbekämpningen i praktiken kontraproduktiv, säger han:

– Du kan inte bekämpa terrorismen med enbart repression. Det måste till förebyggande åtgärder och en bra balans mellan mänskliga fri- och rättigheter kontra säkerheten, säger han.

Otydligt samband mellan attacker och rädsla

Förra året drabbades rekordmånga länder av terrordåd, 103 stycken. Samtidigt ser man en minskning i antal utförda terrordåd, drygt 14 000 under 2016, jämfört med strax under 11 000 förra året. Orbs rapport visar också att rädslan för terrordåd är större bland människor i Västeuropa jämfört med i Mellanöstern och Nordafrika, där 35 procent av utförda terrorattacker äger rum. 84 procent i Västeuropa jämfört med 79 procent i Mellanöstern och Nordafrika upplever terrorism som ett stort hot.

31 procent av utförda terrorattacker äger rum i Sydasien och där är andelen som ser terrorismen som ett stort hot 87 procent. Varför det inte är ett tydligare samband mellan antalet utförda attacker och den upplevda rädslan måste däremot utredas ytterligare, menar rapportens författare.

Den fullständiga Orb Media-rapporten hittar ni här: Orbmedia.org/fightingblind

Rapporten: Orb Media – fighting blind

Orbs rapport bygger på data från fem primära källor:

  1. START Global Terrorism Database som underhålls av University of Maryland i USA. Sammanställer antal och typ av terrorattacker sedan 1970-talet.
  2. USA-baserade Gallup World Poll, en global attityd- och opinionsundersökning. Används av Orb för att undersöka acceptans för gruppers våld mot civila.
  3. USA-baserade Pew Global Attitudes Survey, en global attityd- och opinionsundersökning. Används av Orb för att undersöka människors oro för hotet från terrorism.
  4. The Global Barometer, en global attityd- och opinionsundersökning. Används av Orb för att undersöka människors oro för hotet från terrorism.
  5. En egen opinionsundersökning beställd av Orb, genomförd av flera mätinstitut, bland annat Ipsos.

Här kan du läsa rapporten och se metoden bakom siffrorna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.