Antalet terrorattacker har ökat kraftigt i världen sedan början av 2000-talet. Trots att det skett en minskning de senaste åren ligger de på en historiskt hög nivå. Förra året dödades 26 400 människor i 10 900 terrorattacker runt om i världen. Fem av dem i terrorattentatet på Drottninggatan.
För att hejda utvecklingen räcker det inte bara med repressiva åtgärder, enligt rapporten från Orb. Det håller terrorforskaren vid Försvarshögskolan, Magnus Ranstorp, med om. Han är kritisk till hur det förebyggande arbetet bedrivs i Sverige.
– Det räcker inte bara med tiotusen nya poliser, man måste även skapa trygghet och tillit mellan medborgarna och myndigheterna i de utsatta områdena för att vända utvecklingen. Men man duttar mest med lite olika insatser och kommunerna vet inte riktigt hur de ska jobba. Det finns till exempel ingen avhopparverksamhet, säger han.
Inget vetenskapligt stöd för förebyggande metoder
Förutom att det, enligt Orb, satsas för lite på förebyggande åtgärder pekar nätverket även på att det saknas vetenskapligt stöd för de metoder som används i förebyggande syfte. Både när det gäller program som syftar till att hindra människor från att ansluta sig till våldsbejakande grupper och så kallade avhopparprogram.
– Att förmå människor att lämna en våldsbejakande miljö är en komplex och lång process. Det räcker inte bara med arbete och bostad för att det ska fungera utan det krävs mycket stöd och där brister det väldigt mycket, säger Amir Rostami som tidigare arbetade med avhopparfrågor hos den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Samordnaren, vars uppdrag nu är avslutat, skulle bland annat stödja kommunernas i deras förebyggande arbete. Men enligt Amir Rostami är det fortfarande bara ett fåtal kommuner som har en fungerande verksamhet och då handlar det mer om enskilda medarbetares kompetens och engagemang än en stabil struktur.
– Det är ett ostabilt stöd som hänger på var man bor och vem man kommer i kontakt med. Ibland fungerar det och ibland fungerar det inte, säger han.
Kraftig ökning av våldsbejakande extremister
Han berättar också att han och hans kollegor hos den Nationella samordnaren flera gånger själva ryckte in när kommunernas förmåga att hjälpa oroliga familjer brast.
– Vi hanterade väldigt många ärenden som egentligen låg utanför vårt mandat men det var för att systemet inte fungerade som man vände sig till oss.
I Sverige har antalet våldsbejakande extremister ökat från några hundra till omkring 3000 på tio år enligt Säkerhetspolisen.
– Det har varit en senfärdighet både när det gäller lagstiftning och förebyggande åtgärder. Insatserna har inte varit tillräckliga och det är ett misslyckande för hur politiken har förts, säger Magnus Ranstorp.
Den fullständiga Orb Media-rapporten hittar ni här: Orbmedia.org/fightingblind