Ny svältkatastrof på väg i Västafrika

Uppdaterad
Publicerad

Samtidigt som miljontals människor på Afrikas horn behöver nödhjälp på grund av torkan flaggar nu Röda Korset för att även Västafrika är på väg att drabbas av hungersnöd inom några månader.

– Det är framför allt sex länder det handlar om: Mauretanien, Senegal, Mali, Burkina Faso, Niger och Tchad, säger Per Becker på Röda Korsets regionkontor i Dakar i Senegal.

Här i den så kallade Sahel-regionen finns enligt Röda Korset sju av världens tio minst utvecklade länder. Den akuta matbrist som redan börjat märkas i Mauretanien och som också kommer att drabba de andra länderna snart om inget görs, beror på att de regn som kommit har varit både för kortvariga och för kraftiga. Efter torkan spolar regnet bort matjorden.

Katastrofen på Afrikas horn är ännu inte över. Hur gör ni för att återigen mobilisera bidragsgivare till att hjälpa torkans offer?

– För oss själva är det inget konstigt att två katastrofer pågår samtidigt, vi har konstant ett 60-tal operationer på gång samtidigt i Afrika, säger Per Becker.

– Vi vet att det kan vara svårare att få engagemang för en viss katastrof till exempel om det samtidigt pågår något annat stort i massmedierna. Men vi måste agera nu på ett tidigt stadium, annars kommer människor att svälta i en nära framtid.

Det svåra för en hjälporganisation är alltså inte att hantera två eller flera katastrofer samtidigt, menar Per Becker, utan att balansera mellan långsiktiga och akuta hjälpåtgärder.

– Vi försöker arbeta långsiktigt men våra resurser räcker inte till när en akut situation uppstår och då måste vi fokusera på de akuta behoven för att förhindra allvarlig undernäring.

Mellan sex och nio miljoner

I Sahel-regionen handlar det enligt honom om mellan sex och nio miljoner människor som kommer att ha för lite mat om inget görs.

Svältkatastroferna i Västafrika kommer allt oftare, konstaterar Per Becker, och de bakomliggande orsakerna är bland annat klimatförändringar, befolkningsökning och -förflyttning och politiska processer.

– Vartannat år är det i alla fall något av länderna i Sahel-regionen som drabbas. Men om vi inte gör något blir vi fast i en ständigt pågående katastrof.

Så vad kan ni göra för att försöka avvärja det här hotet på längre sikt?

– Vi kan arbeta med försörjningsfrågor, klimatanpassning, att stödja de mest sårbara jordbrukarna, de som bara producerar precis så mycket mat som de själva kan äta upp. Vi kan hjälpa dem odla olika grödor i stället för bara en sort, kanske tjäna lite extra genom att sälja produkter på marknaden. Som det nu är tappar de alla möjligheter att försörja sig om de inte får någon skörd.

– Vår styrka är att vi kan jobba på gräsrotsnivå med lokala Röda Kors-föreningar i varje land. Samtidigt samarbetar vi med andra aktörer som World Food Programme, FAO, Unicef...

Klimatet påverkar människan

Han vill inte ge sig in i diskussionen kring människans påverkan på klimatet, däremot kan han konstatera att klimatet påverkar människan där han arbetar.

– Alla jag möter beskriver hur deras lokala värld har förändrats. De upplever både mer torka och att regnet som kommer är intensivare och förstör jord och grödor. Vad det beror på är mindre viktigt i nuläget, de måste framför allt anpassa sig till en förändrad värld.

– Det finns också andra förändringar som att människor drivs in mot storstäder där de tror att livet ska bli bättre, men där de i stället hamnar i kåkstäder utan någon som helst möjlighet att försörja sig. Deras traditionella sätt att klara förändringar, som att flytta, fungerar inte längre.

Ser du någon ljusning trots denna utveckling?

– I Afrika finns en negativ trend för många fattiga, men globalt kan man till exempel se att barnadödligheten i världen har minskat och läskunnigheten ökat. Utvecklingen av kommunikationer går rasande snabbt, även de flesta fattiga i Afrika har råd med en mobiltelefon. Nya politiska krafter kommer också fram, nu när det går lättare för människor att kommunicera.

Vad skulle du då vilja säga till människor för att de ska skänka bidrag för att avhjälpa denna nya hungerkatastrof?

– Just nu har vi chansen att göra något på ett tidigt stadium. Ju tidigare vi vaknar, desto mindre pengar och lidande kommer att krävas. En krona som används förebyggande kan spara mellan sju och 32 kronor i akuta åtgärder.

Maria Holmin

maria.holmin@svt.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.