Foto: TT

Brittiska utredningen: Putin ”godkände troligen” giftmordet

Publicerad

Rysslands president Vladimir Putin ”godkände troligen” giftmordet på ex-agenten Aleksandr Litvinenko, enligt en brittisk utredning. Det är ett av de mer spektakulära lönnmorden i historien. Det är också storpolitiskt sprängstoff. Men från ryskt håll förnekas uppgifterna.

Rysslands president Vladimir Putin ”godkände troligen” giftmordet på ex-agenten Aleksandr Litvinenko, enligt den brittiska utredningen som presenterades i dag.

”Troligtvis Putin”

– FSB:s (ryska säkerhetstjänsten) operation för att döda Litvinenko hade troligtvis godkänts av... president Putin, sade domaren Robert Owen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Tio år efter mordet på ex-agenten Aleksandr Litvinenko i London publiceras i dag den första officiella utredningen om fallet, med tidigare hemligstämplade uppgifter från brittisk och amerikansk underrättelsetjänst.

Litvinenkos änka Marina Litvinenko, som tog emot beslutet utanför domstolen, välkomnar domen.

– Väldigt nöjd att det som min make sade på dödsbädden när han anklagade Putin har bevisats av en engelsk domstol, säger Marina Litvinenko till BBC.

Kräver sanktioner

I ett skriftligt uttalande uppmanar änkan Storbritanniens premiärminister David Cameron att utvisa all underrättelsepersonal som uppehåller sig på Rysslands ambassad i London. Hon vill också att landet inför reseförbud och riktade ekonomiska sanktioner mot Putin och Nikolaj Patrusjev, dåvarande chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Litvinenko var en av den auktoritäre ryske presidenten Vladimir Putins fränaste kritiker, med anklagelser om att Putin iscensatte terrordåd mot sin egen befolkning och på 1990-talet jobbade ihop med den ryska maffian.

Anklagade presidenten

Under sin tre veckor långa dödskamp hävdade trebarnspappan för polis att ”enbart en person” kan beordra rysk säkerhetstjänst att ta livet av en utländsk medborgare utomlands – presidenten själv.

Utredningen sammanfattar offentliga utfrågningar som genomfördes förra våren efter flera års kampanj från offrets änka Marina Litvinenko.

”Inte förvånad”

Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI), är inte förvånad över slutsatsen att Vladimir Putin godkände mordet på Litvinenko. Vad den brittiska utredningen får för politiska följder är svårt att bedöma, anser han.

– Det här kommer ytterligare att anstränga relationerna mellan Ryssland och EU, och i synnerhet mellan Ryssland och Storbritannien. Men när man tog upp utredningen var det väntat att en slutsats liknande denna skulle kunna komma. Så det behöver inte leda till någon drastisk förändring i relationerna, de är redan dåliga, säger han till TT.

En tänkbar konsekvens av utredningen är en diskussion om sanktioner riktade mot individer som förekommer i mordutredningen, enligt Kragh.

– Ryssland kommer ju aldrig att utlämna någon av de misstänkta för mordet, och då kan Storbritannien i stället försöka införa någon typ av administrativ åtgärd som en sanktion.

Fakta: Mordet på Aleksandr Litvinenko

Visa
  • KGB-veteranerna Andrej Lugovoj, nu dumaledamot, och Dmitrij Kovtun tros ha hällt några droppar polonium-210 i Litvinenkos te vid ett fejkat affärsmöte på The Millennium Hotel.
  • Läkarna stod handfallna när offrets inre organ bröts ned och först när en liter urin skickades till kärnvapenfabriken Aldermaston identifierades orsaken.
  • Polonium är ett radioaktivt grundämne. Isotopen 210 ingick i de första atombomberna och var påtänkt som raketbränsle men finns också i konsumentprodukter som tar bort statisk elektricitet.
  • Det flyktiga ämnet avger alfastrålning, precis som radon, som är svårupptäckt och ofarligt utanför kroppen men dödar om det intas i tillräcklig mängd.
  • I mars kommer en bok om fallet: ”A very expensive poison”.

Källor: The Guardian, The Litvinenko Inquiry, NE, The New York Times

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer