Läckt e-post fortsätter gäcka Clinton

Uppdaterad 28 oktober 2016

Publicerad 28 oktober 2016

Läckt e-post från demokraten Hillary Clintons presidentvalskampanj kastar ytterligare ljus över den tveksamma kopplingen mellan näringslivet och familjen Clintons stiftelse – och dottern Chelsea Clintons försök att få grepp om turerna.

I ett mejl från 2011 som publicerats på sajten Wikileaks berättas att Douglas Band, mångårig rådgivare till Bill Clinton, dragit in uppdrag till ex-presidenten värda motsvarande 430 miljoner kronor.

Samtidigt har Band arbetat både för stiftelsen och i det egna konsultbolaget Teneo. Bill Clinton ska ha fått rejäla arvoden för tal och konsultuppdrag från bolag som även var givare till Clintonstiftelsen och, emellanåt, kunder till Teneo, skriver bland andra The New York Times.

USA-val 2016

Uppmärksammad fråga

Chelsea Clinton blev orolig över den uppluckrade gränsen mellan näringsliv och välgörenhetsstiftelsen och förordade en ordentlig genomgång av externa jurister. I ett mejl som publicerats av Wikileaks skriver hon att hon vill skydda sin pappa och stiftelsens anseende och att hon får starkt stöd i frågan från mamma Hillary Clinton.

Men hennes agerande skapade ilskna reaktioner hos Douglas Band, som varit med och byggt upp stiftelsen från grunden.

I en 13 sidor lång respons på granskningen som Wikileaks släppt den senaste veckan, beskriver han utförligt i vilka former han varit med och dragit in pengar till styrelsen.

”Jag tycker inte att vi ska bli behandlade på det här sättet när ingen annan blir det, bara för att CVC (kort för Chelsea Victoria Clinton) inte har något bättre för sig och behöver rättfärdiga sin existens” skriver han.

Används i presidentkampanjen

Frågan om Clintonstiftelsens relation till andra länder och näringslivet har varit en uppmärksammad fråga under valrörelsen. Republikanernas Donald Trump har återupprepat anklagelser om att bidragsgivare till stiftelsen fick välvillig behandling från det utrikesdepartement som Hillary Clinton var chef för fram till i februari 2013.

Anklagelserna fördes först fram i boken ”Clinton Cash” som publicerades i fjol. Det finns dock inga konkreta bevis på att det har varit fallet.

Fakta

Wikileaks och Clinton

Sedan i somras har Wikileaks publicerat en mängd uppgifter om Hillary Clinton som har sitt ursprung i olika hack. Wikileaks vill inte uppge vem läckan är men amerikanska utredare pekar ut ryska hackare.

I juli publicerades över 20.000 e-postmeddelanden från Demokraternas partimejl. De visade att partiet helst ville se Hillary Clinton som kandidat och det gjordes narr av hennes konkurrent Bernie Sanders.

I oktober började Wikileaks publicera e-post som kommer från Clintons kampanjledare John Podesta. Hackarna utförde intrånget i mars 2016 och det finns misstankar att man väntade med publiceringen ett halvår för att påverka presidentkampanjen.

Det mest kontroversiella från kampanjledarens e-post är uppgifter som pekar mot en potentiell intressekonflikt mellan familjen Clintons välgörenhetsstiftelse och Hillary Clintons offentliga ämbete som utrikesminister. Det finns dock inget som backar upp Trumps påstående att donatorer till stiftelsen kunde köpa tid med Clinton i Vita huset.

Bland e-posten finns också Clintons tal inför höjdare på Wall Street. De visar att hon är betydligt mer välvilligt inställd till bankerna och finansvärlden än hon ger sken av under kampanjarbetet.

Clintons privata e-post

Kontroversen kring Hillary Clintons e-posthantering handlade ursprungligen om att hon som utrikesminister 2009 började använda en privat e-postserver även för jobbmejl.

Det stred mot Utrikesdepartementets policy på grund av risken för säkerhetsintrång.

Omständigheterna upptäcktes när Clintons agerande i samband med attackerna mot USA:s ambassad i Benghazi utreddes. Utredarna krävde att få ut all e-post från Clintons tid som utrikesminister. Mer än 30.000 meddelanden lämnades över.

Samtidigt uppgav Clinton att mer än 30.000 meddelanden som betraktades om privata hade raderats.

Hanteringen av e-posten har utretts av FBI som konstaterade att den var omdömeslös men att det inte skett några fel som varit brottsliga.

Ett fåtal e-postmeddelanden som skickats via den privata e-postservern innehöll säkerhetsklassad information och det är osäkert om Clinton var medveten om det.

USA-val 2016

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.