Han lovade redan i valet 2008 att stänga Guantanamo men har inte lyckats infria det löftet. Motstånd från kongressen att förlägga fångarna till fastlandet är ett hinder. Ett annat att en stor del av fångarna inte anses kunna återvända till sitt hemland Jemen därför att säkerhetsläget där är dåligt. De skulle kunna återgå till terroristisk verksamhet.
Nu vill presidenten häva förbudet att överföra fångarna till Jemen för att få ut dem ur landet. Han vill skapa en central domstol på fastlandet för att döma fångar. Detta tycks nu bli Obamas nya kamp med en troligen tveksam kongress. Han kan inte agera ensam. Men det tycks som om han nu är beredd att kämpa.
Försämrat anseende
Han angav också orsaken: Guantanamo har försämrat USA:s internationella anseende. Man kan säga att orsaken till detta linjetal om fortsatt terrorbekämpning i hög grad handlade om USA:s anseende. Det handlade också om att försöka informera om kriget om drönarna. Detta är första gången han talar öppet och utförligt om denna fråga.
Han talade uttryckligen om att en ny fas nu inleds i kampen mot terrorismen. Han talade om att det krigstillstånd som nu råder – att USA i tolv år har varit aktivt i ett krig mot terrorn – nu på något sätt måste hävas.
Han gjorde en klar skillnad mellan terrorister som hotar USA och sådana som närmast är lokala milisgrupper som vill påverka läget i det egna landet med terrormetoder.
Välja sina krig
USA ska enligt Obama välja sina fiender. Och de som verkar lokalt är kanske terrorister, men eftersom de inte hotar USA måste de inte bekämpas av USA med den globala antiterror-kampens alla medel.
Detta är en parallell till USA:s tillbakadragande i Irak och den framtida reträtten i Afghanistan. USA måste välja sina krig. Det var ett budskap till en krigstrött nation.
Han betonade nu andra vägar att bekämpa terrorismen. Inte genom våld utan genom diplomati, bistånd för att höja livskvaliten och genom att främja demokratisk utveckling i länder som Egypten och Libyen.
Det är alltså en mjukare linje som framträdde i hans tal. Men samtidigt var han benhård när det gällde att försvara det som kallas ”Obamas krig”, alltså kriget med målinriktad dödande med hjälp av drönare – fjärrstyrda beväpnade luftfarkoster.
De oskyldiga döda
Obama drog upp en hel arsenal av argument som skulle bevisa att USA handlade lagligt när det gällde drönarkriget. Om dessa argument håller inför strängt prövande människorättsorganisationer är en annan sak. När innehållet i hans tal läckte ut under dagen var till exempel Amnesty International klart kritisk.
Han vågade sig också på att väga nackdelar och fördelar när det gällde de oskyldiga civila som dödats av drönare. Den drönarkritiska Bureau of Investigative Journalism uppskattar antalet dödade i Pakistan till mellan 400 och nära 900. Totalt ska ett par hundra barn även ha dödats.
Obamas försvar var att ett konventionellt krig skulle ha krävt ännu fler döda civila. Det skulle av kritiker kunna kallas cynism. Men Obama försäkrade att dessa beslut om att sända iväg drönare – som han själv fattar – är hans svåraste uppgift som president. Hans besked kan kanske sammanfattas i: Krig är krig. I krig inträffar tragedier.
Mer öppenhet
Nu lovar han att vara mer öppen gentemot kongressen när det gäller drönarkriget och andra antiterroråtgärder. Han tycks också vilja skärpa kraven för när en drönare ska sättas in: Det ska vara när det är frågan om ett kontinuerligt hot mot USA. Det betyder alltså att USA inte kommer att förfölja alla terrorister med samma medel.
Att han kan dra ner på drönarverksamheten har även en makaber orsak: Det finns inte så många ledande al-Qaida- eller talibanledare kvar att döda. Redan har mellan kanske drygt 3.000 dödats.