Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Jag är djupt oroad. Jag drömmer mardrömmar om det här hela tiden, Richard Kreitner, författare. Foto: SVT

Oro för uppblossat valvåld i USA: ”Mardrömmar om inbördeskrig”

Uppdaterad
Publicerad

Väpnade och våldsbejakande milisgrupper har hamnat alltmer i strålkastarljuset inför det stundande USA-valet. Opinionsundersökningar pekar på en utbredd oro för uppblossande valvåld, eller till och med inbördeskrig.

Den 8 oktober grep den federala amerikanska polismyndigheten FBI 13 män som planerade att störta Michigans delstatsregering och kidnappa guvernören Gretchen Whitmer.  

– Vi måste sluta prata om miliser utan kalla det för vad det är: inhemsk terrorism, sade hon själv efter händelsen. 

Dådet har väckt stor uppmärksamhet men är inte isolerat. Enligt opinionsundersökningar råder det just nu en utbredd oro för växande politiskt våld i USA. 

Flera extremistgrupper enligt FBI

En rad olika grupper figurerar i rapporteringen om just den stigande oron. En grupp långt ut på högerkanten är Proud Boys. SVT:s Utrikesbyrån har intervjuat Luke Rohlfing som tillhör gruppens inre krets. 

Ni har beskrivits som en farlig grupp. Hur ser ni på våld? 

– Vi tror på självförsvar men vi initierar inget våld. Om vi arrangerar ett event så kommer Antifa-anhängare dit med baseball-trän och klubbor. De är redo för krig mot oss. Vi är redo att möta det.

Men i själva verket så har FBI klassat Proud Boys som extremister, och antirasistiska organisationer i USA kallar dem för en hatgrupp. Amerikanska myndigheter framhåller också att det är högerextrema som är det största inhemska terrorhotet.

“Jag drömmer mardrömmar hela tiden” 

Richard Kreitner är journalist och författare och har nyligen skrivit en bok som handlar om interna konflikter i USA.   

– Jag är djupt oroad. Jag drömmer mardrömmar om det här hela tiden. 

Kreitner är orolig för ett ökat våld och ett potentiellt inbördeskrig. Men det handlar inte om ett tvåfrontskrig med skyttegravar, utan något helt annat.  

- Det handlar mer om en diffus upplösning av den sociala och politiska ordningen. En intensifiering av det vi sett de senaste fyra åren med dåd av ensamvargar och konspirationer som kidnappningen i Michigan.  

“En verklig risk för växande våld” 

Tankesmedjan International Crisis Group är inne på samma linje. Nyligen publicerade de en rapport om risken för ökat valvåld. Däremot säger ICG:s chef till The New York Times att ett regelrätt inbördeskrig inte är troligt.

– Vi skulle aldrig förutspå inbördeskrig. Däremot finns det en verklig risk för växande våld och det vore allvarligt nog.

Se hela avsnittet av Utrikesbyrån i SVT Play.

Så säger opinionsundersökningarna om oron för våld

Visa
  • En opinionsundersökning från oktober i år (Yougov/Braver Angels) visade att 56 procent, alltså fler än hälften av de tillfrågade tror eller tror starkt på ökade våldsamheter kopplat till valet den 3 november. Bara 11 procent säger emot, medan en tredjedel svarar att de inte vet.
  • Läget har fått somliga att till och med tala om risken för inbördeskrig. För ett år sedan frågade välansedda Georgetown-universitetet 1 000 väljare hur nära de anser att USA är ”inbördeskrigets rand”, på en skala från 0 till 100. Resultatet var 67, alltså två tredjedelar av vägen dit. 
  • En annan undersökning från i somras, från opinionsinstitutet Rasmussen Reports, landade i resultatet att fler än var tredje registrerad väljare som tillfrågats trodde att USA kommer att se ett andra inbördeskrig inom fem år. Rasmussen Reports anses i allmänhet ha en lutning mot höger och Republikanerna, och bör enligt somliga tas med en nypa salt. Resultatet ledde ändå till en debatt bland amerikanska kommentatorer.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Presidentvalet i USA

Mer i ämnet